Annons

Digitaliseringen i skolan står på svaga grunder

Elevdatorernas effekter är begränsade, men det är redan utdelade på de flesta skolor.
Ledare • Publicerad 2 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Elev använder sin surfplatta i undervisningen. Digitala hjälpmedel är i dag vanliga i svensk skola.
Elev använder sin surfplatta i undervisningen. Digitala hjälpmedel är i dag vanliga i svensk skola.Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Att elever kommer hem med en skoldator eller surfplatta har på några få år blivit snarare regel än undantag. Av Sveriges 290 kommuner har 280 av dem planerat eller inlett en process där alla elever skulle få egna digitala verktyg. Principen kallas ibland “en elev, en elevdator” och har varit relativt oomstridd, varför de digitala verktygen strösslats över svenska skolor. Trots detta finns det ytterst svag evidens för att att detta skulle förbättra skolmiljön eller öka inlärningen.

Den första stora studien av hur elevdatorer påverkar svenska elever släpptes i dagarna. Det är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som genomfört en omfattande studie som följt 50 000 svenska elever som fått elev datorer eller surfplattor av sin skola. Informationen har samlats in från högstadieelever i 26 kommuner mellan 2008 och 2016. Resultatet är slående. Inga förbättrade studieresultat kan konstateras. Däremot finns det indikationer på att satsningarna försvårar skolan utjämnande uppdrag. Skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund verkar öka med elevdatorer.

Annons

Det är nedslående läsning. De tydliga slutsatser som går att urskilja handlar dels om obefintliga resultat på de flesta områden, dels att satsningarna på elevdatorer inte verkar bidra till att jämna ut skolresultatet mellan elever med olika föräldrarbakgrund. “Våra resultat tyder snarare på det omvända.”, säger Caroline Hall som är en av forskarna bakom studien.

I sig är inte studiens resultat de mest upprörande i historien. De som spått digitaliseringsdystopier om att elever ska tappa förmågan att skriva med papper och penna får också fel denna gång. Snarare är det vårdslösheten i att genomföra sådana omfattande och kostsamma strukturförändringar i skolan utan någon evidens att luta sig tillbaka på.

Det är uppenbart hur alla skolor bara sprungit åt ett håll och köpt in elevdatorer för stora pengar, utan att vara säkra på hur det kommer påverka eleverna. Att det inte förbättrar skolresultaten innebär inte heller att datorer inte har någon inverkan på elevernas kunskap, eftersom i princip alla skolor använder elevdatorer i dag. Samtidigt finns inget stöd för att de underlättar inlärningen, snarare tvärtom. Stora belopp av skolpengen fortsätter att spenderas på digitala verktyg som inte har någon positiv påverkan på elevernas kunskaper.

Den svenska marknaden för skoldatorer beräknas vara en miljardindustri. Det är en bransch som i högsta grad byggts på kommunala skattepengar, för att alldeles för få ifrågasatte den digitaliseringsfeber som svensk skola drabbades av. Mekanismerna liknar de bakom tillfällig lagstiftning. Det som är tänkt att testas för att se om hur du fungerar blir snart en integrerad del av systemet. Det är lättare att ge en elev en skoldator, än att ta ifrån den en. “Tillfälliga lagar har en tendens att bli allt annat än tillfälliga” som vänsterpartisten Christina Höj Larsen sagt.

Detta illustrerar rävsaxen svensk skola hamnat i. När väl en studie genomförts och visar att förändringarna i skolresultaten blir i bästa fall är obefintliga, och i värsta falla negativa av satsningarna på elevdatorer har de redan delats ut på i princip alla skolor.

Amanda BrobergSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons