Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jonas Hallberg: Det offentliga väljer bort arkitekturen

Våra städer blir fattigare när arkitekturen prioriteras ned av det offentliga, skriver Jonas Hallberg,
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.

Visste du att Kalmar nation i Lund har ett tak som liknar taket på prästgården vid Lilla torget i Kalmar? Arkitekten Hans Westman som 1952 ritade byggnaden ville ge den en kalmaritisk prägel för att på så sätt ge studenterna en känsla av närhet till sin hemtrakt. Den typen av förmåga att söka efter och använda lokala särdrag saknas tyvärr när kommuner bygger i dag.

När namnet är viktigare än arkitekturen.
När namnet är viktigare än arkitekturen.
Foto: Emma Hasselgren

Titta bara på förslaget till Kalmars nya ishall. En av de ansvariga sa i Barometern att man kan ”jobba med till exempel ljussättning för att påverka hur den upplevs”, vilket möjligtvis stämmer om man riktar belysningen rakt i ögonen på den som passerar så att man slipper se den. Det är inte en slump att den enda arenan i länet som har en estetisk tanke är Guldfågeln Arena, som byggdes privat.

Att Kalmar Tågdepå ett år vann kommunens stadsbyggnadspris i kategorin god arkitektur säger mer om priset än om byggnaden i sig. Den bärande idén där var samma som på KIFAB Arena: att skriva namnet på innehållet med väldigt stora bokstäver på byggnaden. När det offentliga bygger borde byggnadernas i stället tala för sig själva.

Regionen är

Regionen är dessvärre inte mycket bättre

dessvärre inte mycket bättre. Vid sjukhuset i Kalmar har de flesta vackra, äldre byggnaderna rivits. Det senaste tillskottet, psykiatrins hus, ser ut som ett kontor från 1960-talet. Om tanken var att skapa så lite intryck att mötas av som möjligt så har det lyckats. Den nya psykiatribyggnaden i Oskarshamn lyckas i stället ge ett både oroligt och tråkigt intryck, en udda kombination. Hoppet får stå till Västervik, som verkar ligga på tur när det gäller regionens konstant pågående byggnadsarbeten.

Problemet med många av nya byggnader har är att man aldrig skulle kunna gissa att de hör hemma just där. Det går inte längre att se om en byggnad är ritad för Torsås eller Torsby, för Kalmar eller för Kaliningrad. Den offentliga arkitekturen var tidigare mycket mer omsorgsfull med att se de lokala arkitektoniska särdragen som en tillgång. Så är det inte längre.

Det är också anledningen till att många byggnader landar som ett UFO i samhällena de byggs i, som exempelvis den sex våningar höga röda bostadsklossen som nu byggts i Emmaboda. Arkitektur handlar i grunden om att förstå platsens själ. Gör man det så ritar man byggnader därefter.

Jonas Hellberg.
Jonas Hellberg.

De lokala särdragen borde värnas och utvecklas, det är de som bidrar till att skapa en identitet i ett samhälle. Detta har det länge funnits en förståelse för. Goda exempel finns på Kvarnholmen i Kalmar där de nya byggnaderna under 1940–70-talen anpassades till den befintliga bebyggelsen, trots att andra arkitektoniska ideal rådde.

”Man får vad man betalar för”, sa en ansvarig för ett av projekten, och när det gäller byggnader så är det verkligen så. Då blir det också tydligt att när det offentliga bygger så är arkitekturen inte en prioritet. Det gör våra städer fattigare.

Jonas Hallberg är Kalmarbördig planeringsarkitekt och bor i Stockholm.

Läs mer