Annons

Den som är i skuld är inte fri – fallet Grekland

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Nu har en ännu hetare krets i helvetet öppnats: grekiska nationalräkenskaper. Vad där finnes kommer det grekiska folket snart få uppleva: lönesänkningar, skattehöjningar, höjning av pensionsåldern, åtstramning av en mängd förmåner.
Ledare • Publicerad 4 februari 2010

Det spelar ingen roll vad grekerna själva tycker om den beska medicinen. Den är nämligen beslutad av EU-kommissionen, alldeles oavsett vad de grekiska socialdemokraterna som vann valet i höstas och sedan bildade regering har för tankar. Premiärminister Georgios Papandreou j:r har att gapa och svälja. Eller snarare någon att tacksamt skylla den impopulära sänkningen av grekernas levnadsstandard på. Få folkvalda överlever som politiker en kur som denna, om de själva måste ta ansvaret för den.

Det finns till och med risk för att Grekland som stat ställs inför EG-domstolen. De tillfuskade nationalräkenskaperna gjorde det möjligt för landet att gå med i eurosamarbetet.

Annons

Det är också den unionen som tvingar fram kommissionens krispaket. Greklands problem riskerar att sprida sig till andra euroländer genom valutasamarbetet. Och likt en pressad läkare på Haiti som ställs inför valet amputation eller antibiotikachock när patientens ben är svårt skadat har EU-kommissionen inte många val inför Greklands sjuka ekonomi. Det blev motsvarigheten till antibiotikachocken. Att utesluta ett medlemsland från EMU och eurosamarbetet var alltför politiskt smärtsamt.

Dagens Nyheter skriver på torsdagen att ”Greklands sak är vår”. Så är det. Men vår och det övriga Europas hjälp är i första hand inte ekonomisk, utan politisk. De mycket hårda kraven norrifrån ger regeringen Papandreou möjlighet att skylla den för grekerna tunga hästkuren på någon annan. I någon mån är Grekland helt enkelt ställt under skuggan av ekonomiskt förmyndarskap.

Detta är kanske något att tänka på när vi resonerar om euron, Sverige och EU. En fördjupad valutaunion tvingar fram regler som ger någon central instans möjlighet att skydda majoriteten av unionens länder mot något eller några staters smittsamma ekonomiska misslyckanden. De medlen kan bestå i rätt att införa sparnormer, eller rätten att skapa egna fonder att föra politik med. En EU:s gemensamma statsskuld, alltså.

Ingen kan hävda att det renings- och desinfektionsbad Greklands ekonomi och förvaltning nu föses ned i är fel. Åtgärderna behövs för att få samhällsekonomin i balans och dämpa medborgarnas krav och förväntningar på det allmänna. Men frågan är ju vilka reaktionerna i Grekland blir. Kommer vanliga människor vars bidrag tas bort, löner sänks, skatter höjs och pensionsdag senareläggs acceptera det som nu sker ovanför deras huvuden? Kommer de spontant att tycka att EU-medlemskapet stärker demokratin?

I dag är Sverige Europas ekonomiske mönstergosse, det har Anders Borg sett till. Men vi bör inte föra denna diskussion från utgångspunkten att vi alltid är unionens Bror Duktig. Vilka inskränkningar i vår egen självbestämmanderätt är vi beredda till den dag vi hamnar i Greklands knipa?

Per Dahl, politisk chefredaktör
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons