Den ändamålsenliga unionen
Ett ord som är krångligt att uttala men vars innebörd de flesta med demokratisk läggning gillar är subsidiaritetsprincipen. Sedan 1993 är den införlivad i Europeiska Unionen genom ett fördrag med syftet att pröva om besluten som föreslås är på lägsta ändamålsenliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. Den är lätt att tycka om.
I denna för världen smått kaotiska tid med covid-19 finns det anledning att vara vaksam angående subsidiariteten. Välmenande krisåtgärder får inte innebära en ouppmärksammad överföring av makt och befogenheter i exempelvis arbetsmarknads- och folkhälsopolitik. Timbro tar nyligen upp frågan i en rapport om ledamöternas insats hittills den här mandatperioden. I sammanställningen får KD högt betyg vad gäller efterföljandet av principen, tätt följt av de andra borgerliga partierna. Men i rapporten konstateras också att ”det finns en tendens att de frågor som partierna driver på nationell nivå också är de frågor som partierna vill att EU ska besluta om”.
Sociala frågor om arbetsmarknad och jämställdhet är ofta behjärtansvärda, men kontraproduktiva för Sverige att besluta om på EU-nivå. Den stora frågan är om man då ska rösta emot förslaget för att det inte ska genomföras, lägga ned sin röst för att visa missnöje eller helt enkelt rösta för förslaget eftersom syftet ändå är fint. Alla tre sätt verkar gå att göra medan subsidiariteten försvaras.
Men tidigare erfarenheter av att försöka debattera subsidiaritet har visat sig svåra.
I EP-valet så blev den kristdemokratiske ledamoten Lars Adaktusson starkt kritiserad för sitt sätt att följa subsidiaritetsprincipen. ”Adaktussons facit i EU – röstade emot abort 22 gånger” löd DN-rubriken för en artikel som sammanställt omröstningar som på något sätt rör abort under föregående mandatperiod. Att Adaktusson valt att motsäga sig att sociala frågor som exempelvis abort ska beslutas om på EU-nivå genom att rösta nej, gick inte att förklara för en upphetsad journalistkår. Han hade givetvis kunnat välja att lägga ned sin röst eller rösta ja för sakens skull, men det hade inneburit att han de facto understött nivån på besluten.
Gynnsamt vore att hålla igång debatten om subsidiaritet även mellan val, särskilt i ljuset av Corona-epidemin. Nedlagda röster, eller att rösta för initiativ på fel nivå kommer inte att vara hjälpsamt om vi vill undvika en jobbig överstatlighet.
