Delad makt löser konflikt i demokrati

I mitten av augusti börjar Barometerns och Oskarshamns-Tidningens valrapportering. Successivt ska vi bearbeta de viktigaste frågorna, informera och förklara. Ambitionen är att granska dem som har styrt och dem som säger att de vill styra, men också att informera och ge plats för debatt.

Vi lever i en mogen demokrati, där fria medier är grundläggande och självklara. Men demokrati är absolut inget självklart överallt, inte fria medier eller val heller.

Tvärtom ökar ofriheten i världen, rapporterar demokratiinstitutet Freedom House i USA, som för fjärde året i rad noterar en tillbakagång för mänskliga rättigheter.

Valet i Afghanistan förra året kantades av fusk, mutor och våld. Bättre gick det i det irakiska valet för några veckor sedan, viktigt för självständigheten när nu de amerikanska styrkorna ska lämna landet och de egna tar över kontrollen. Många länder i Afrika går till val. I en del innebär det konflikt, Nigeria till exempel.

Att bygga en fungerande demokrati tar tid. Jag lyssnade på Paul Collier, brittisk professor i ekonomi vid universitetet i Oxford, som har skrivit boken Wars, guns and votes. I osäkra demokratier blossar 40 procent av konflikterna upp igen inom tio år efter ett val, berättade han i en intervju i Konflikt i radions P1.

Nej, val är ingen mirakelkur som skapar demokrati över en natt. Både partier och väljare behöver förberedas med grundläggande kunskaper. Uppföljning efteråt är lika viktigt. Här har förstås FN en stor uppgift.

Ett stort ansvar ligger på majoriteten. Om 51 procent ska styra över 49 procent kan det innebära konflikter. Professor Frances Stewart, också hon vid Oxfords universitet, varnade i Konflikt för en situation med stora ojämlikheter mellan grupper i ett land.

Det händer en vinnande majoritet med en viss etnisk eller religiös bakgrund struntar i förlorande grupper med annan bakgrund. Här är den västerländska modellen inte tillräckligt inkluderande, menar Frances Stewart. Om den största gruppen alltid vinner valet finns risk för långvarig konflikt med en stor minoritet. En delning av makten är då bättre, anser hon.

Redan de gamla grekerna, Sokrates, Platon och Aristoteles, diskuterade hur makten skulle fördelas för att inte missbrukas. Den franske upplysningsfilosofen Montesquieu skrev om maktdelning mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt.

Fria val är grunden i en demokrati, men om den ska få fäste och bestå måste den vårdas.