Naomi Abramowicz: Därför har det brottsförebyggande arbetet misslyckats
En effektiv brottsbekämpning behöver fokusera mer på den enskildes moral och mindre på att bygga fler fritidsgårdar.
Det finns ett gäng etablerade sanningar om brottsbekämpning och vad som gör att människor begår brott. Per-Olof Wikström, professor emeritus i kriminologi vid University of Cambridge, gör upp med de flesta av dem i den nya rapporten ”När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ” för Stockholms handelskammare.
Han konstaterar rätt upp och ned att många av dem saknar stöd i forskningen. Exempelvis skriver Wikström att tillfället inte gör tjuven, att fritidsgårdar ofta är ett tillhåll för kriminella, att poliser och ex-kriminella inte sitter på sanningen om varför folk blir kriminella, att unga inte begår brott för att de har tråkigt och att sambandet mellan brottslighet och socioekonomiska förhållanden är förvånansvärt svagt.
Wikström menar att man ska se på brottslighet som moraliskt handlande. Alla, även kriminella, agerar utifrån en uppfattning om vad som är rätt och fel. Sen behöver inte den överensstämma med vad lagen säger är rätt och fel. För att kunna motverka brottslighet behöver man också motverka de normer som normaliserar eller till och rättfärdigar brott som en acceptabel handling. Ytterligare en faktor som spelar roll är förmågan till självkontroll. Den som har en laglydig moral och god självkontroll begår i princip aldrig brott, enligt Wikström.
Det finns två miljöer framför andra där unga lär sig, eller inte lär sig, moral och självkontroll: i hemmet och skolan. Hemmet är absolut viktigast. Det är främst där som barn lär sig om rätt och fel. Men familjen är också allra svårast för samhället att påverka. När socialtjänsten kopplas in har det ofta gått alldeles för långt.
Skolan är den näst viktigaste miljön, det är trots allt där som barn tillbringar största delen av sin vakna tid. Här finns det större chans för samhället att påverka barn och ungas moral. Men det handlar inte om att skolan behöver fler antimobbningsdagar. Nej, moral är inte något man lär sig genom en temadag. Det är något man lär sig i samspel med andra.
”Oacceptabelt beteende har antingen tolererats eller rättfärdigats med ursäkter, eller så har lärare och skolledare helt enkelt inte velat ta konflikter med elever eftersom det har varit för jobbigt och krävande.”
Om en lärare låter en elev kalla någon annan för ”hora” eller störa sina klasskamrater under en lektion utan några kännbara konsekvenser kommer den lära sig att det är okej. Det är så moral skapas. Där har svensk skola alltför ofta gjort både elever och samhället i stort en otjänst. Oacceptabelt beteende har antingen tolererats eller rättfärdigats med ursäkter, eller så har lärare och skolledare helt enkelt inte velat ta konflikter med elever eftersom det har varit för jobbigt och krävande. Om elever får lära sig att de kan komma undan med vadsomhelst i skolan kommer det att lära dem betydligt mer om hur man bör bete sig mot andra än en enstaka temadag.
Wikströms rapport bör vara obligatorisk läsning för alla makthavare som är det minsta intresserade av att stoppa rekryteringen till de kriminella gängen. Om fler hade intresserat för sig de verkliga orsakerna till brottslighet, snarare än att gissa och gå på magkänsla, hade vi kanske sluppit gängkrig, eskalerande brottslighet och dagliga rapporter om nya skjutningar.
