Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dags för en nykter analys av bildförbudet

Åter har en svensk domstol ogiltigförklarat en svensk lag. Det handlar om den så kallade bildregeln gällande alkoholreklam. Högsta domstolen får sista ordet i vad som framstår som en föränderlig relation mellan politik och juridik.
Otillåten enligt Konsumentombudsmannen. Tillåten enligt Patent- och marknadsöverdomstolen.
Otillåten enligt Konsumentombudsmannen. Tillåten enligt Patent- och marknadsöverdomstolen.
Foto: Simon Cederqvist PHOTOGRAPHY AB
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det skålades gissningsvis i fredags hos den svenska whiskeyproducenten Mackmyra. Företaget vann nämligen en betydande juridisk seger i Patent- och marknadsöverdomstolen i Stockholm. Nu väntar ett slutgiltigt avgörande i Högsta domstolen som kan leda till att en del av den svenska alkohollagen underkänns av juristerna.

Fallet har således en stor principiell betydelse. För svensk alkoholpolitik. Men också för relationen mellan politik och juridik.

Det började med att Konsumentombudsmannen gjorde gällande utifrån en tämligen rigid position att en rad annonser på sociala medier från Mackmyra stred mot bland annat bildregeln. Den förbjuder alla andra bilder än ”varan eller råvaror som ingår i varan, enstaka förpackningar, eller varumärke eller därmed jämförligt kännetecken” i samband med annonser för alkoholhaltiga drycker i pressen.

Men Mackmyra överklagade beslutet och efter ett första avgörande i Patent- och marknadsdomstolen har överrätten, Patent- och marknadsöverdomstolen, alltså förklarat att det svenska bildregeln ska upphävas. Det är inte förenligt med EU-rätten.

Men Mackmyra överklagade beslutet och efter ett första avgörande i Patent- och marknadsdomstolen har överrätten, Patent och marknadsöverdomstolen, alltså förklarat att det svenska bildregeln ska upphävas.

Domstolen vid Svea hovrätt slår bland annat fast att förbudet träffar även bilder som i sig inte kan anses vara skadligt. Förbudet går således utöver vad som är dess syfte. Det står inte i proportion med vad som ska förbjudas. Och därför kan regeln inte tillämpas, menar de tre yrkesdomarna.

Det går naturligtvis att se lagens begränsning av alkoholreklamen som utslag av svenskt alkoholpolitiskt förmynderi.

Så resonerar exempelvis liberala Gefle Dagblad. Att sätta sig in i en svensk kvalitetsproducents behov av friare annonsregler är enkelt. Den utgör knappast folkhälsohotet. Men det fordras en nykter analys: Att andra storleverantörer av sprit gärna vill se uppluckrade regler för att sprida flaskorna i Sverige hör emellertid också till bilden även om det fortfarande finns en måttlighetsregel som också villkorar alkoholreklamen.

Alkohol är en liten frihetsfråga. Men det är också en stor fråga om ofrihet.

Det centrala i denna fråga är dock inte inställningen till bilderna som sådana. Att en domstol - högre sådan - vill upphäva en svensk gällande lag vittnar om en pågående förändrad relation mellan politik och juridik.

Detta är ju en lag som remissbehandlats av bland annat domstolar och beslutats av riksdagen efter det att Lagrådet granskat om lagen är förenlig bland annat med grundlagar och europarätt. När lagar prövas av en domstol ska den också beakta att riksdagen är ”folkets främsta företrädare”. Att lagen nu ser ut att komma att rivas upp kan förstås mot bakgrund av vad många uppfattar som mer offensiva domstolar.

Det är en utveckling som stärkt individuella rättigheter i Sverige. Fler beslut kan prövas i domstol. Lidbommeriet, 1970-talets lagstiftning och rättstillämpning i maktens tjänst, känns numera väldigt avlägsen. Framför allt ses inte myndigheters och statens beslut längre som per definition rätta utan de kan också prövas.

Men juridifieringen har också baksidor. Få har på den politiska arenan tagit upp bildregeln eller andra delar av alkoholpolitiken.

Frågor flyttas därmed till den juridiska arenan. Det riskerar att försvaga medborgerligt politisk deltagande och engagemang liksom de folkvaldas församlingarnas status.

Whiskeyfrågan är således en bild för något så mycket större än inställningen till reglerna för alkoholreklamens utseende.

Läs mer