Dags för en ny egnahemsrörelse
Bostadsminister Andreas Carlsson (KD) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) höll under måndagen presskonferens där tre bostadsrelaterade nyheter presenterades. ROT-avdraget höjs och en stimulans för kommuner att omvandla befintliga lokaler till bostäder införs. Men framför allt vill regeringen ge kommuner ekonomiska incitament för att planlägga och därmed lägga grunden för uppförandet av fler småhus.
Villor, parhus, radhus och kedjehus ingår alla i begreppet småhus och det är den boendeformen en majoritet av de svenska hushållen vill leva i. Boverket genomförde 2014 en stor undersökning där 75 procent av de tillfrågade sade sig vilja bo i, och äga, ett småhus. Siffrorna skiljer sig något beroende på önskad bostadsort. Sex av tio som vill bo i Stockholm vill bo i småhus medan motsvarande siffra för övriga regioner är åtta av tio.
Över en halv miljon svenskar som idag bor i lägenhet anger att de hellre vill bo i småhus. Men nästan ingen som bor i ett sådant säger sig vilja flytta till en lägenhet.
”Det är därför välkommet att regeringen vill stimulera kommunerna till att öka byggandet av den sortens hus de flesta svenskar vill bo i.”
Det är därför välkommet att regeringen vill stimulera kommunerna till att öka byggandet av den sortens hus de flesta svenskar vill bo i. Hindren är många och de flesta kan kommunerna röja dessa ur vägen på egen hand, utan statliga incitamentsprogram.
Byggnadskostnaden för ett småhus är en liten del i jämförelse med bristen på detaljplanerade områden, markpriser och krångliga regler. Samtidigt är de personer som vill flytta till, eller bygga, ett småhus precis den sortens inflyttning kommuner drömmer om.
Barnfamiljer med två arbetande föräldrar utgör basen i den medelklass som driver samhällsekonomin åt rätt håll. Därför bör kommuner, i synnerhet utanför storstadsområdena, göra allt i sin makt för att drömmen om ett eget hus med en liten trädgård skall bli sann.
Regeringen å sin sida bör sjösätta större reformer. Kontantinsats och amorteringskrav ser kanske bra ut på papperet men utgör i verkligheten en hög tröskel för den som av olika anledningar, till exempel längre studier, inte har kunnat lägga pengar på hög.
Istället hänvisas dessa, ofta unga människor, till hyresrätter som är den långsiktigt dyraste boendeformen vi har. Detta hinder för att förverkliga drömmen om det egna huset är skadliga och bidrar dessutom till en artificiell efterfrågan på en typ av boende svensken drömmer om att få flytta ifrån.
