Dags för en Marshallplan i samhällsanda över Vitryssland
Minsk, som ligger ungefär lika långt från Stockholm som Umeå, är huvudstaden i Europas sista diktatur. När Vitryssland går till ”val” i morgon finns det ingen tvekan om hur det kommer avlöpa - diktatorn Aleksander Lukasjenko undertrycker effektivt allt motstånd som uppstår på vägen.
Till exempel blev folkpartisterna Thomas Ochmand och Björn Stenström i veckan utvisade ur landet sedan de genomfört, enligt vitrysk lag, otillåtna opinionsundersökningar i några vallokaler i Grodno. Händelsen var på ondsdagen en av BBC:s toppnyheter.
Och mediebevakning kring det som händer i detta slutna land, där ledaren fortfarande håller tretimmarstal i den sovjetliknande kongressen, är nödvändig. Den press som Vitrysslands diktator slipper hemma, den finns i stället på andra sidan gränsen. Men det kunde vara mycket bättre.
För många upplevs Vitryssland som mentalt synnerligen långt borta, trots att fågelvägen från Stockholm till Umeå är ungefär lika lång som den till Minsk. Vi måste inse, och agera utifrån, att Sverige har ett av världens mest slutna länder precis runt knuten. Inte minst måste vi betrakta det som en säkerhetsrisk.
Inför det här valspektalet har Bryssel valt att vara lite mer aktivt avståndstagande mot Lukasjenka än tidigare. Förut har stödet till Vitrysslands splittrade opposition mest bestått av uppmuntrande ord. Men inför detta ”val” har man, delvis som en önskan från oppositionen, sponsrat radio- och tv-kanaler som sänder in över den vitryska gränsen. Två miljoner euros har lagts i projektet, där både Tyskland, Polen och Litauen tagit aktiv del.
Dock inte Sverige. Varför, känner man sig frestad att fråga. Vi har en statlig television som vill kalla sig fri och gör ett nummer av sina demokratiska värderingar. Vitryssland är ett utmärkt exempel på ett land som skulle behöva mer av den varan.
Därför borde Sverige vara en aktiv del av detta projekt, med sändningar som skulle bedrivas dag ut och dag in, år ut och år in, för att nå effekt – ungefär som en intellektuell Marshallplan. Aleksander Lukasjenka har med all önskvärd tydlighet visat att han inte ger sig frivilligt. Så det handlar om uthållighet. För just den varan har nämligen Lukasjenka gott om.
Kalmar 2006-03-18