GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dags för borgerlig nystart

Därför vinner Socialdemokraterna väljare trots växande samhällsproblem.
Ledare • Publicerad 12 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Väljarna brukar straffa en sittande regering och belöna en aktiv opposition. I detta perspektiv sticker opinionen ut i Sverige just nu. Socialdemokraterna går fram efter skiftet på partiledarposten medan det traditionellt största oppositionspartiet Moderaterna backar och i vissa undersökningar åter är omsprunget av populistiska Sverigedemokraterna. Kristdemokraternas siffror är stabila, men partiet växer inte.

Oppositionen ledd av Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) vinner inte terräng trots förutsättningarna.
Oppositionen ledd av Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) vinner inte terräng trots förutsättningarna.Foto: Pontus Lundahl/TT

Att Socialdemokraterna skulle få en skjuts efter partiledarskiftet kommer inte som någon överraskning. När Stefan Löfven tillträdde som partiledare inledde han med en offensiv på det näringspolitiska området. S-successionen var planerad och Magdalena Andersson har haft tid att forma både strategi och politik. I det ligger att beskriva tidigare tillkortakommanden som ett utslag av kompromisser med MP samt att tydligt distansera sig från det rödgröna samarbetet. En ny ton om kärnkraft, aktivare tag mot tillståndslösa och ökad frihet för kulturen är omläggningar på politikområden som tilltalar de potentiella blockbytarna.

Men detta sker i ett läge där frågor som den M-ledda oppositionen har ett så kallat sakägarskap legat överst på dagordningen. Gängmorden fortsätter. Lägg därtill att den elkris som ministrarna förnekade när oljeeldade Karlshamnsverket startades under sommartid nu drabbar hushållens i form av rekordhöga räkningar. Och industrins verksamhet. Det anmärkningsvärda är också att en S-statsminister en tredje gång regerar på en borgerlig budget utan att det ses som något stort politiskt misslyckande för ett parti som vill uppfylla definitionen av regeringsduglighet.

El- och industrifrågorna handlar ytterst om jobb, tillväxt och välfärd för en industrination som Sverige. Därför hör de hemma i politikens mitt. Strategiskt räknar också Moderaterna med att Socialdemokraterna kommer att vara i en försvarsposition när frågorna debatteras.

Samtidigt är frågan i vilken grad väljarna ser på frågorna i termer av idéer. Att elkrisen vittnar om bristande regeringsduglighet är klart. Domen över politiska misslyckanden brukar vara som hårdast när de tydligt är kopplade till idéer. Ska elfrågan få denna laddning måste den tydligt knytas till något större, till mer än kostnader för den enskilde. Till tillväxt, klimat och sysselsättning. Till berättelsen om ett arbetande och rikare – och grönare – Sverige. Kriminalpolitiken kan ses i samma perspektiv. Regeringen har varit senfärdig, långsam – men det tidiga 2000-talets vänsterlutande kriminalpolitik med hård kritik av strängare straff och polissatsningar är borta, eller i vart fall, mindre synlig, i dag.

Till skillnad från maktskiftet 2006 saknas borgerlig idéutveckling i tunga välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg som i svensk debatt alltid ligger högt på väljaragendan.

Så länge borgerliga företrädare inte har en mer utvecklad policy kommer Socialdemokraterna få debatten dit partiet vill; till att handla om vinstuttag från välfärdsföretag, istället för kvalitet i vården, trygghet i skolan och möjlighet till valfrihet i omsorgen.

Kulturkampshögern har blivit en stark röst i debatten som svar på en identitetspolitisk vänster, men den har inte bidragit till politikutveckling vad gäller offentlig sektor.

”Och utan en trovärdig välfärdspolitik vinner man inte val i Sverige. Det visar historien vad än skollobbyister och PR-konsulter säger.”

Och utan en trovärdig välfärdspolitik vinner man inte val i Sverige. Det visar historien vad än skollobbyister och PR-konsulter säger.

Vägen till maktskiftet 2006 gick också genom ett trovärdigt regeringsalternativ. Efter Centerns omsvängning är Moderaterna och Kristdemokraterna för alltid ute i kylan, det vill säga utanför en regering, utan ett parlamentariskt samarbete med SD.

Det betyder inte att budskapet 2006 från regeringsalternativets partiet – vi trivs tillsammans – är möjligt att direkt översätta till 2022. Att man delar problemanalys betyder inte att man delar idébas. Eller att man behöver låta likadant. Moderater tror på den enskilde individen. Kristdemokraterna på den skapande människan. Populismens drivkraft är däremot pessimismen. SD säger sig vara en del av ett konservativt block, men kan lika gärna i framtiden utgöra ett vågmästarparti som stöttar en S-märkt kollektivistisk välfärdspolitik.

Väljarna är däremot rörliga. Just nu riktas fokus på oppositionens regeringsalternativ, samtidigt som Magdalena Andersson försvårar ett framtida samarbete med de gröna. Frågorna ställs om Moderaternas politikutveckling när Magdalena Andersson utan kompass ska söka svar genom att ”vända på alla stenar”. Valet 2022 är långtifrån avgjort.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.