Annons

Dags att uppgradera kunskapsskolan

Skolan måste fokusera på klassisk lärarledd undervisning.
Ledare • Publicerad 9 december 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Stärk undervisningen i klassrummet.
Stärk undervisningen i klassrummet.Foto: Alexander Olivera/TT

På tisdagen presenterades svenska elevers resultat i 2019 års internationella undersökning TIMSS. Trends in International Mathematics and Science Study är en av de största jämförelserna mellan skolsystem. Vart fjärde år mäter den kunskaper i matematik och naturvetenskap hos fjärdeklassare och åttondeklassare i över 60 länder.

Mätningen är ytterligare bekräftelse på att svensk skola måste stärka undervisningen i klassrummet. Elevernas resultat ligger kvar på samma nivå som i den förra undersökningen 2015, vilket var en ökning från tidigare år. Det innebär att den nedåtgående trenden under 2000-talet har brutits.

Annons

Dessa goda nyheter lär i hög grad vara tack vare Alliansregeringens, och i synnerhet Liberalernas skolreformer. De elever som deltog i undersökningen 2019 har alla gått i skolan efter att de största förändringarna infördes.

Särskilt viktigt verkar antalet undervisningstimmar vara. Sedan 2015 har de ökat kraftigt i matematik men ligger fortfarande under genomsnittet i OECD, liksom elevernas resultat. I NO-ämnena har Sverige däremot fler timmar än snittet och resultaten ligger också över OECD.

Dock är vi fortfarande långt från målet om en helt återupprättad kunskapsskola. I TIMSS framgår att skillnaderna mellan starka och svaga elever fortsatt ökar. Framför allt presterar elever med så kallade ”hemresurser” betydligt bättre än elever utan.

Det handlar alltså om huruvida barnen har läs- och studievana hemifrån eller kan få hjälp av sina föräldrar efter skolan. Något som i hög grad hänger i hop med utländsk bakgrund.

Att vilka föräldrar eleverna har spelar så stor roll är ett enormt underbetyg för skolsystemet. Det är en naturlig följd av de undervisningsmetoder som har dominerat, trots Alliansens kunskapsreformer. Framför allt betoningen av individuellt, självständigt lärande på bekostnad av lärarledd katederundervisning.

Effekterna av olika metoder i undervisningen har nyligen studerats i en doktorsavhandling från Helsingfors universitet. Equality in cognitive learning outcomes: the roles of educational practices, finner att självstudier är tydligt sämre för inlärningen. Särskilt för elever med sämre förutsättningar.

Författaren, forskardoktor Aino Saarinen som även har doktorerat i medicin och psykologi, förklarar till den finska facktidningen Läraren att det i grunden handlar om hjärnans utveckling. Barn har inte utvecklat förmågan att ta eget ansvar tillräckligt, eftersom de är barn.

Elevernas kunskapsluckor gör också att de inte vet hur de ska lägga upp studierna på lämpligt sätt. Saarinen påpekar att därför ökar behovet av hjälp hemifrån, när lärarens roll minskar. Då är det knappast konstigt att de svagaste får det svårast.

Det är dags att borgerligheten åter främjar ett klassiskt bildningsideal i skolan som lyfter alla elever. Särskilt Moderaterna har allt för ofta sett driftsformen som en universallösning. Men att det finns bra friskolor hjälper inte i sig barnen i kommunala skolor. För det krävs fokus på studiero, lärarledd undervisning och ämneskunskaper. En ny kunskapsskola.

Daniel ÅkermanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons