GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dags att tala om språktest i äldreomsorgen

I allt fler kommuner införs språktester inför anställningar i omsorgen. Omsorgsnämndens ordförande i Kalmar, Michael Ländin (S) kategoriska nej förvånar därför.
Ledare • Publicerad 7 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När Sveriges Radios Ekoredaktion ställer frågan till landets kommuner om personalen i äldreomsorgen har tillräckliga kunskaper i svenska blir svaret från majoriteten ett nej.

Långtifrån något enkelt arbete.
Långtifrån något enkelt arbete.Foto: Pontus Lundahl/TT

Det förvånar inte. Coronakommissionen konstaterade att bristfälliga kunskaper i svenska kunde leda till risker för de boende. I en omfattande statlig utredning ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” menade 60 procent av utvalda företrädare att bristande språkkunskaper måste hanteras.

Det var heller ingen nyhet. I fackförbundet Kommunals enkät svarade 56 procent av de tillfrågade att det ofta anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper.

Nu väljer kommun efter kommun att införa olika typer av språktester för att höja kvaliteten på omsorgen. I Göteborg är den socialdemokratiska oppositionen drivande och det kristdemokratiska kommunalrådet Elisabeth Lann verkställande.

I Linköping och Botkyrka är det s-ledningar som driver igenom en förändrad rekryteringsprocess med större tonvikt på språkliga färdigheter.

Regeringen och socialminister Lena Hallengren (S) har hittills dels bidragit med pengar till utbildning, dels deklarerat att det är kommunerna som äger frågan inom ramen för självstyret. Det är sant. Ingen vill se statlig detaljstyrning av anställningsprocesser i hemtjänsten.

Samtidigt sätter språkfrågan fingret på en olycklig styrning av den svenska äldreomsorgen under flera år. Det är uteslutande ”fler händer i omsorgen” som varit på tapeten. I den ovan nämnda statliga ryms tung kritik mot att äldreomsorgen fått drag av arbetsmarknadspolitisk åtgärd över sig.

Så har också äldreomsorgens status sjunkit. Att lägga äldre kan vara tyngre än att lägga asfalt. Att tala med gamla och sjuka ställer krav på empati och erfarenhet. Och den som ska dosera mediciner eller dokumentera måste kunna räkna och skriva. I vilket annat yrke skulle så låga språkkunskaper accepteras?

Lägg därtill att det är svårt att se någon logik i frågan om vilken betydelse kunskaper i det svenska språket tillmäts. Det gäller generellt. Förskolans betydelse för integration och kunskaper i svenska understryks. På samma gång ska förskolan ge barn med annat modersmål än svenska möjligheten att utvecklas i sitt hemspråk. När det gäller språkkrav har de borgerliga partierna skjutit Socialdemokraterna framför sig på riksplanet. Ett språktest kan ju också fungera som en morot för studier och integration i Sverige.

”Att initiativet till språktester kommer från kommuner med stor invandring vittnar om att de inte kan avfärdas som några symbolkrav i syfte att visa handlingskraft på nysvenskars bekostnad.”

Att initiativet till språktester kommer från kommuner med stor invandring vittnar om att de inte kan avfärdas som några symbolkrav i syfte att visa handlingskraft på nysvenskars bekostnad. Länge laddades frågan av ett Sverigedemokratiskt stigma - förslag om tester kunde avfärdas med att syftet för SD egentligen inte var att stärka kvaliteten på omsorgen utan att partiet såg detta som ett migrationsproblem.

Men när utredare, fack och stora kommuner gör likartade bedömningar om problematikens allvar måste frågan tas upp på nytt också av Kalmar läns kommuner.

I Kalmar har omsorgsnämndens ordförande, Michael Ländin, (S) tidigare sagt nej och fått brett stöd för det i nämnden.

Men motiveringen är ultimativ. ”Det är helt enkelt bara en dålig idé.” Sådana distinkta avståndstaganden öppnar inte för omtag eller förutsättningslösa analyser. Och frågan är faktiskt om denna hållning går hem hos omsorgstagarna i hemtjänsten eller på särskilda boenden.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.