unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Civilförsvaret går långsamt framåt

Regeringen stärker civilförsvaret, men väljer trots Försvarsberedningens rekommendation att fortsätta utreda frågan om en beredskapspolis.
Saknat förslag: beredskapspolis.
Saknat förslag: beredskapspolis.
Foto: JOHAN LARSSON
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När inrikesminister Mikael Damberg (S) och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) på onsdagen lade fram planerna för civilförsvaret presenterades inga större nyheter, av den enkla anledningen att det mesta följde Försvarsberedningens förslag.

Anslagen till det civila försvaret ska trappas upp under den kommande försvarsbeslutsperioden år 2021–2025. Totalt tillförs 4,2 miljarder kronor. Detta ligger i linje med Försvarsberedningens rapport Motståndskraft från 2017.

Ett område som tyvärr har aktualiserats detta år är försörjningsberedskapen. Såväl livsmedel och drivmedel som värme och el måste finnas tillgängligt, liksom självfallet läkemedel. Därför ämnar regeringen bland annat tillsätta en utredning för att skapa nationell samordning.

Särskilt glädjande är att de frivilliga försvarsorganisationerna får 30 miljoner kronor årligen de närmsta tre åren. Genom att fortsätta sina utbildningar och övningar har dessa hållit kunskap och motståndskraft vid liv.

Med tanke på hur nära regeringen följer förslagen i Motståndskraft överlag är det dock iögonfallande när den inte gör det. Tydligast är detta gällande beredskapspolisen, vilken föreslogs av en enig Försvarsberedning. Detta nämns dock inte alls i Dambergs och Bolunds föredragning – trots att det var ett av de bärande inslagen i Försvarsberedningens rapport.

Behovet av polisförstärkning skulle framför allt finnas i en så kallad gråzonsproblematik. Alltså då dolda operationer utförs mot Sverige av främmande makt i en tid då gränsen mellan krig och fred blir allt mer otydlig. Men förslaget motsätts av Polismyndigheten, som bland annat anser det vara för dyrt.

Då inrikesministern fick frågan svarade han att huruvida en förstärkningsresurs ska införas kommer att analyseras i en större utredning om personalförsörjning. Den frågan dras således i långbänk vilket förvånar något eftersom det finns en majoritet i riksdagen för ett återinförande.

Faktum är att förvånansvärt många av förslagen rörde nya utredningar. Dessa behövs helt klart, men Motståndskraft är nu snart är tre år gammal. Det hade kanske varit rimligare att regeringen i dag, snarare än att tillsätta nya utredningar, kunde ta emot deras resultat.