Nu när eran med Angela Merkel som Tysklands förbundskansler närmar sig sitt slut ligger det i den svenska borgerlighetens intresse att CDU utvecklas stabilt och utan alltför tvära kast. Relationerna mellan CDU, Moderaterna och Kristdemokraterna ­– som alla tillhör samma europaparlamentariska partigrupp, EPP – är redan sedan tidigare goda, men kommer bli allt viktigare framöver nu under åren som följer på Brexit. I Tories, Storbritanniens konservativa parti, har de svenska partierna i många frågor haft en allierad när det kommer till sådant som frihandel och kritik mot centralisering – ett viktigt stöd som förlorats. De vägval som systerpartiet i Tyskland gör får därmed än större betydelse än tidigare.

I lördags valde CDU ny partiledare, med anledning av att föregångaren Annegret Kramp-Karrenbauer lämnat positionen efter bara några år. I valet mellan tre olika kandidater blev det gruvarbetarsonen Armin Laschet som fick ta över stafettpinnen.

Flera har påpekat de tre kandidaternas många likheter ­– de är alla medelålders katoliker från samma delstat, och har allesammans juridisk examen från samma universitet med mera. Desto mer intressant är dock de politiska linjer de tre representerar. Norbert Röttgen stod för en hårdare utrikespolitisk hållning gentemot Ryssland och Kina, och Friedrich Merz tilltalade partiets traditionalister som vill se partiet dra mer högerut i kampen mot högerpopulistiska Alternativ för Tyskland.

I stället blev det Laschet som tog hem segern, en samarbetsvillig centerkandidat som representerar kontinuitet med Merkels politik – som ibland anklagas för att ha övergett konservativa ståndpunkter. Även om Laschet kan sägas ha varit det moderata valet, så vore det en överdrift om det hävdas att valet av honom skulle innebära en drift mot mitten bort från högerpolitik. Framförallt står han för kontinuitet och stabilitet. Frågan är om den pragmatiske Laschet inte snarare i viss mån kommer vilja att försöka att gå högerflygeln till mötes, men utan att revidera den tidigare linjen alltför kraftigt.

En bekräftelse på att länken Tyskland-Norden ökar i betydelse, även i tyskarnas egna ögon, syns i att den CDU-nära tankesmedjan Konrad Adenauer Stiftung häromåret förstärkte dess nordiska närvaro genom uppstarten av ett kontor i Stockholm. Det stärker relationerna mellan M, KD och CDU, och ger också en föraning om vilka frågor som kan komma att öka i betydelse framöver i den svenska borgerlighetens konservativa flygel: mindre av den Thatcher-inspirerade individualismen, mer av social marknadsekonomi och fokus på gemenskapernas betydelse i samhället, såsom familj och religiösa samfund. Något som i allra högsta grad kan kallas för konservativt.

Laschets prägel av kontinuitet bäddar för ett fortsatt stabilt samarbete mellan de tyska och svenska systerpartierna.

Thomas Hermansson inleder härmed sitt skrivande som ledarskribent i Barometern-OT i Kalmar. Hermansson är uppvuxen i Marks kommun och kommer närmast från masterstudier vid Lunds universitet. Han har sedan tidigare en teol kand vid Uppsala universitet.Thomas Hermansson har genomgått Svenska Nyhetsbyråns skribentskola och har under senare år vikarierat och praktiserat på ledarredaktioner såsom Smålandsposten, Barometern, Nya Wermlands-Tidningen och Svenska Nyhetsbyrån.