Byggstopp och reformstopp på samma gång
Stigande räntor och skenande byggkostnader sätter stopp för planerade byggprojekt runt om i Sverige, samtidigt som behovet framför allt i större städer av nya bostäder ökar med en växande befolkning.
Men stopp verkar det också vara för reformer av hyresmarknaden. Frågan om att införa fri hyressättning i nybyggnation ser nämligen ut att skjutas på framtiden av regeringen.
Det var samma fråga som fick Januarisamarbetet att bryta samman sommaren 2021 och Stefan Löfven att först avgå för att sedan åter tillträda som statsminister. Centern och Liberalerna hade i Januariöverenskommelsen fått in den fria hyressättningen som punkt 44. Då saknades emellertid de fulla parlamentariska förutsättningarna för reformen.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är för en förändring. Centerpartiet har samma inställning. Socialdemokraterna som på pappret stod bakom en hyresavreglering i Januariöverenskommelsen har dock bytt fot igen.
Det finns också en utredning som åter kan väckas till liv. Men den läggs nu till handlingarna (det vill säga begravs) som det står skrivet i ett riksdagsprotokoll vilket tidningen Altinget uppmärksammat.
Någon lösning med stort L är den fria hyressättningen inte med tanke på att stora betalningssvaga grupper efterfrågar betydligt billigare bostäder. Den senast byggda bostaden kommer också alltid att vara den dyraste. Men den kan bidra till att öka produktionen och det totala utbudet av hyresrätter och därmed korta bostadsköerna. Och på sikt kan hela bostadsmarknaden fungera bättre.
”Behovet av en reform har faktiskt också ökat sedan förslaget lades på is 2021.”
Behovet av en reform har faktiskt också ökat sedan förslaget lades på is 2021.
Kritiker har ofta invänt att det alternativ som i dag står till buds med presumtionshyror under 15 års tid är fullgott. Hyresvärdar som kommer överens med Hyresgästföreningen kan under denna tid sätta en högre presumtionshyra i nybyggnation som baseras på produktionskostnader. Därför behövs inte något system med fri hyressättning, påstås det.
Kalkylerna har emellertid förändrats av en dom i Svea hovrätt som fastställer att den årliga hyresjusteringen av nyproducerade hyresrätter bara får vara hälften av det som förhandlas fram för befintligt bestånd, mellan de kommunala bostadsbolagen, de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen.
Det får investerare och fastighetsbolag att tveka till att sätta spaden i jorden. Lägg därtill att ordningen med presumtionshyror är komplicerad. Att produktionskostnaderna ligger till grund för hyran är inte synonymt med effektivitet.
Från bostadsminister Andreas Carlsons (KD) departement utlovas en översyn av problematiken efter hovrättsdomen. Gott så. Men att öppna för fri hyressättning i nyproduktion vore en betydligt mer stabil och långsiktig lösning än exempelvis en indexering av presumtionshyran som nu diskuteras.
Numera är Vänsterpartiet politiskt maktlöst. Istället är det Sverigedemokraterna som håller emot och bromsar avregleringen. Än en gång påvisas att den mer negativa ideologiska syn på marknadslösningar som är vanliga i högerpopulistiska partier ännu är stark i SD.
Partiet säger också nej till ”förslag om marknadshyror” vilket låter som om det är en förändring av hela hyresmarknaden som avses och inte en begränsad avreglering av villkoren för nybyggnation. Därmed får regeringen istället lappa och laga i presumtionsreglerna istället för att bygga något helt nytt. Och åter visas hur bostadsköerna inte bara beror på externa faktorer som konjunkturnedgång och räntehöjning utan också på politiska beslut. Eller på icke-beslut.