GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Borgerligt att värna bibliotek

Bristen på skolbibliotek är ett fattigdomsbevis.
Ledare • Publicerad 10 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Biblioteken har sin givna plats i det borgerliga bildningsidealet.
Biblioteken har sin givna plats i det borgerliga bildningsidealet.Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Förlusten av biblioteket i Alexandria, den antika världens största bibliotek, har en särskild plats i den europeiska civilisationens kollektiva minne. Om institutionen som sådan symboliserar både kunskap och mångfald – stadens intellektuella, såväl hedningar som judar och kristna, torde ha använt sig av dess textskatter – ihågkommes dess förstörelse inte bara på grund av förlusten av en svåröverblickbar samling ovärderliga texter, utan står också för en förlorad värld.

Berättelsen om det förlorade biblioteket har blivit något av en myt. Bibliotek existerade förstås även efter att just detta gick under. Antika texter fortsatte att kopieras, studeras och kommenteras i vad som kom att bli Europa. Men styrkan i berättelsen vittnar om hur högt bibliotek som koncept värdesätts.

Men vad som hedras i teorin motsvaras inte alltid av ett hedrande i praktiken. Varje år upplever svenska kommuner biblioteksförlusten i miniatyr. Sedan millennieskiftet har fler än fyrahundra bibliotek gått i graven.

Den så kallade biblioteksdöden märks paradoxalt nog av även i skolans värld, trots att bibliotekens betydelse i dessa sammanhang borde ses som desto viktigare med tanke på institutionernas koppling till kunskap och bildning. En ny rapport från Lärarstiftelsen kan visa att det endast är en minoritet av Sveriges elever som har tillgång till bemannade skolbibliotek. I endast fyra kommuner har samtliga skolor en sådan tillgång.

Det går inte heller att komma ifrån att fristående skolor på denna punkt i hög grad har misslyckats. I jämförelse med kommunala gymnasier, där åttio procent av eleverna har tillgång till bibliotek, gäller det endast femton procent av eleverna i fristående gymnasier. Sparsamhet är en dygd, men att inte ta sitt ansvar för viktiga men kostsamma delar i en elevs utbildning – som tillgången till ett bibliotek – kan näppeligen betraktas som god hushållning. Snarare borde tillhandahållandet av ett bibliotek ses som ett viktigt bidrag till elevernas skolgång.

”Borgerligheten värnar av tradition bildningsidealet. Det borde ligga i linje med detta att också värna skolbiblioteken.”

Det vill inte säga att alla kommunala skolor skulle vara bättre. Bara en tredjedel av landets grundskolelever i kommunala skolor har tillgång till bemannade bibliotek. Fenomenet med mindre byaskolor som lever upp till lagens bokstav och förser sina elever med en bokhylla, vilket knappast kan kallas för ett bibliotek i någon ordentlig bemärkelse, bör också nämnas.

Och även om det förekommer samarbeten mellan skolor och folkbibliotek är det samtidigt oklart hur väl dessa samarbeten egentligen fungerar.

Skolbiblioteken är måhända inte några alexandrinska tempel. Men som noder för kunskap och bildning skall de inte underskattas. Här stiftar någon elev sin första bekantskap med den klassiska litteraturen, eller finner sin välbehövliga plats för att studera i tystnad och ro. I mötet med bibliotekarien som vägleder eleven vidare vidgas vyerna.

De senaste åren har allt fler insett att det finns svagheter i friskolesystemet som behöver justeras. I den skolpolitiska debatten tenderar fokus att ligga på frågan om vinstuttag, men man får inte glömma bort frågan skolbiblioteken – vare sig när det gäller friskolorna eller de kommunala skolorna.

Borgerligheten värnar av tradition bildningsidealet. Det borde också vara givet att i linje med detta ideal även värna skolbiblioteken.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.