unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Fundamentalistiskt stopp

Regeringen verkar inte sky några medel för att stoppa konfessionella fristående skolor, trots att dess egen utredning konstaterar att det kan stå i strid med EU-rätten, Europakonventionen, Barnkonventionen och den svenska grundlagen.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det har någon gång hänt att en regering gått emot rådet i den tillsatta utredningen om att inte gå vidare med förslagen. Men det är ytterst ovanligt att regeringen trots allt väljer att planera att lägga fram en proposition när utredaren skrivit att förslaget går emot grundlag, EU-rätt och Europakonvention.

Utredaren Lars Arrhenius varnar utbildningsminister Anna Ekström (S) för att gå vidare med ett etableringsstopp för konfessionella fristående skolor.
Utredaren Lars Arrhenius varnar utbildningsminister Anna Ekström (S) för att gå vidare med ett etableringsstopp för konfessionella fristående skolor.
Foto: Marko Säävälä/TT

Ändå är det vad regeringen nu gör. Kraften i engagemanget mot de konfessionella fristående skolorna som har ungefär en procent av landets elever liknar numera fundamentalistens. Många av skolorna visar på lysande resultat. Allvarliga missförhållanden har noterats vid några av skolorna, men de kan inte i en rättsstat andra välfungerande skolor lastas för. Samfund och församlingar har drivit skolor - som folkhögskolor - i Sverige under lång tid. Även flera svenska högskolor drivs av samfund. Så läggs grund för pluralism och förnyelse inom skollagens och läroplanernas ramar.

Samma personer som i andra sammanhang talar om risken för polarisering och motsättningar – med varnande ord som islamofobi – vänder nu ryggen åt minoriteter i Sverige genom att argumentera för ett etableringsstopp. Med bokstavstroende argument om frihet från religion hamnar de på samma sida som de radikala populisterna i Sverigedemokraterna som vill stoppa de muslimska konfessionella skolorna. Priset för detta är högt. Risken är att det förstärker motsättningar och misstro, framför allt mot islam men också mot religion i allmänhet.

Anmärkningsvärt i sammanhanget är att röda och gröna statsråd som under nyårshelgen hyllade det faktum att barnkonventionen fått ställning som svensk lag nu väljer att gå vidare med ett förslag som enligt utredaren går på tvärs med just barnkonventionens bokstav och anda. Tyngre än så vägde inte ”barnets bästa” och föräldrarnas rättigheter som betonas i konventionen.

Jurister har under flera år pekat på det starka rättsliga stödet för de konfessionella skolorna. I det perspektivet kommer utredningen inte alls som någon överraskning. Inskränkningar av skolornas verksamhet måste som utredaren konstaterar vara motiverade med ”godtagbara skäl” för att vara förenliga med Europarättens starka skydd för näringsfrihet och föräldraansvar och även med den grundlagsskyddade näringsfriheten. Utredaren slår fast att det är osäkert om ett etableringsstopp som Januaripartierna efterfrågar skulle klara en prövning i Europadomstolen och understryker att stoppet kan strida mot EU-rätten och diskrimineringslagen.

I normala fall hade utredarens ord lett till att regeringen backat och valt en annan väg framåt. Men detta är ingen normal fråga. Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer istället att motivera etableringsstoppet med att lyfta fram integrationsaspekter.

Det är ett dåligt argument för en dålig sak. Och knappast något juridiskt godtagbart skäl för inskränkningar av näringsfrihet och föräldrarätt.

Att ministern återkommande talar om ”fristående religiösa skolor” är också notabelt. Det är ett sätt att vrida orden och ge en mer politiskt passande bild av de skolor som arbetar efter samma skollag och läroplan som alla andra.

Utbildningsministern får när det gäller integrationsargumentet inte ens stöd av utredaren Lars Arrhenius och hans rättsliga experter: ”Det är inte självklart att ett etableringsstopp kan ses som en ändamålsenlig eller proportionerlig åtgärd för att komma till rätta med dessa problem. (Segregationen).

Anna Ekström väljer istället för att lyssna till utredarens varningsord och hänvisningar till grundlag att inleda något som lär bli en lång golgatavandring till Europadomstolen i Strasbourg.