Boken hör hemma även på skolbänken

Att den borgerliga regeringen nu går ut med ett ”läspaket” för att stärka elevernas läsande är minst sagt välkommet. Nästan 700 miljoner nästa år ska gå både till läromedel och för kompetensutveckling av lärare, och kommer att gälla både gymnasiet och grundskolan. Det kunde skolminister Lotta Edholm (L) presentera under torsdagen.

Ett satsning på läromedel har varit efterlängtad. Böckernas roll i skolan ska inte underskattas. Teknikoptimism i all ära, men inget klår substans och gediget innehåll. Något liknande kan förvisso även sägas om läromedel. Återkommande har det kommit kritik om undermåliga läromedel med dåligt språk, felaktig information eller andra problem. Fokus bör ligga på bra ämnesinnehåll, men det bör också sägas att fysiska läromedel har sina fördelar jämfört med digitala – något man bör kunna erkänna utan att för den sakens skull bli teknikfientlig.

Teknologiska innovationer som e-böcker och ljudböcker har öppnat upp för nya sätt att ta till sig böcker, och är till stor hjälp för många – så även vuxna. En utveckling som i sig är välkommen. På sätt och vis kan det också ses som en renässans för hur människan ursprungligen tog till sig berättelser och information – medelst högläsning eller recitation.

Men i den svenska skolan har det på senare år funnits ett slags övertro på kraften i digitalisering. Böcker har alltför ofta åkt ut samtidigt som datorer eller paddor har åkt in. Samtidigt har svenska elever fått allt mindre tid för läsning under sin skolgång; det gäller både facklitteratur och skönlitteratur. I en granskning av tjugofem skolor som Skolinspektionen genomförde fick inte en enda godkänt på sitt läsfrämjande arbete. I de fall läsfrämjande insatser görs och lyckas beror det ofta på enskilda lärare.

Övergången till läsande på datorer, i stället för i fysiska böcker, har kallats för ett gigantiskt experiment. Studier har visat att elever som läser digitalt presterar sämre; läsningen blir snabbare och ytligare.

När läslovet, som höstlovet numera ofta kallas, lanserades var det ursprungligen en kommersiell idé. Den kommersiella bollen plockades lite oväntat upp av Socialdemokraterna under Stefan Löfven. Något som mötte visst hån på sina håll, men Löfven var inte helt fel ute. Det är önskvärt att landets barn och elever läser i högre grad än vad de numera gör. Ansträngningar som syftar till detta är välkomna. Den nya mitten-höger-regeringens första steg i fråga om skolan hedrar det borgerliga bildningsidealet.