Annons

Bidragen som blir en börda

När inte ens en medelstor kommun som Kalmar får godkänt när det gäller hanteringen av statsbidrag finns det verkligen skäl att se över framtiden för de riktade statsbidragen.
Ledare • Publicerad 23 januari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Rött ljus för kommunstyrelsen. Gult ljus för omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Det är betyget i rapporten från Kommunrevisionen i Kalmar kommun på den inledande generella frågan om hantering av riktade statsbidrag.

Både kommunstyrelsen och regeringen har anledning att ta revisorernas rapport på allvar.
Både kommunstyrelsen och regeringen har anledning att ta revisorernas rapport på allvar.

Det är inte längre fråga om små pengar till kommunerna. För kommunstyrelsens del inkom 108, 4 miljoner kronor 2022. Det är särskilda pandemistöd, det är stöd för behörighetsgivande lärare och det är pengar för civilt försvar som utbetalas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Annons

Summorna är så stora att de idag utgör en delfinansiering av den kommunala verksamheten. Det innebär också risker. Missar kommunen att söka ett bidrag eller om kommunen av misstag inte längre uppfyller ett kriterium för bidraget uppstår hål i den kommunala ekonomin.

Tidigare har det uppmärksammats att de mindre kommunerna är ”förlorare” på riktade statsbidrag i relation till större kommuner. Att söka något av de över 180 riktade statsbidragen tar tid och sker därmed till stor kostnad för en kommun med en liten tjänstemannaorganisation. Statsbidragen bidrar därmed till att minska likvärdigheten mellan kommuner istället för att öka den. Som ju annars är målet med statsbidrag, att som det heter postnumret inte ska spela någon roll för kvaliteten i välfärden.

En större kommun som Kalmar borde rimligen ha förmåga att uppfylla de krav som ställs från kommunrevisionen. Det borde, som revisorerna skriver, vara klarlagt vem som har mandat att att bestämma om ett bidrag ska sökas och och att det finns tydliga rutiner för ansökningar, uppföljningar och rapportering.

Men även för en större kommun kostar det som smakar. Myndigheten Statskontoret har tidigare uppskattat kommunernas kostnader för bevakning, ansökning och hantering av de riktade statsbidragen från staten till mellan 560 miljoner kronor och 1,62 miljarder kronor. Statskontoret talade till och med om ”administrativ börda” i sammanhanget.

”Kommunstyrelsen i Kalmar har självfallet att lusläsa rapporten och förbättra rutinerna, efter kritiken från den politiskt utsedda revisionen med ordförande Per Dahl (M) i spetsen.”

Kommunstyrelsen i Kalmar har självfallet att lusläsa rapporten och förbättra rutinerna, efter kritiken från den politiskt utsedda revisionen med ordförande Per Dahl (M) i spetsen.

Men regeringen bör ställa frågan utifrån också Statskontorets analyser hur rimligt det är med ett system som förutsätter en växande administration i kommunerna. När även medelstora kommuner har svårt att hantera rutinerna på ett sätt som vinner revisionens gillande måste man föreställa sig den lilla kommunens arbete med ansökningar och redovisningar.

Lägg därtill att de riktade statsbidrag också får en styrande dimension. Stimuleringen att följa regeringens prioriteringar innebär ju att en kommun utan pengarna hade gjort andra val efter de lokala förutsättningarna.

Kommer Kalmarbördige civilministern Erik Slottner (KD) lyckas med det som företrädarna misslyckats med; att minska de riktade statsbidragen? Från regeringar oberoende av färg finns alltid ambitionen att styra. Men när ökade riktade statsbidrag ökar klyftan mellan små och större kommuner och när även medelstora kommuner har svårt att hantera borde prioriteringen vara enkel.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons