Bidrag till skuggsamhället

Kommuner kan inte neka den som har ett svart hyresavtal ekonomiskt bistånd. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast i en ny dom som kan få betydande konsekvenser.
Ledare • Publicerad 17 maj 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Högsta förvaltningsdomstolen har talat.
Högsta förvaltningsdomstolen har talat.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Det är väl känt att det förekommer handel med svarta hyreskontrakt i samhällets utkanter. Trångboddheten är stor, och i många bostadsområden bor det fler än det borde enligt folkbokföringen.

Detta riskerar nu att förvärras. Enligt en dom i HFD som kom förra veckan kan kommuner inte neka den som bor i andra hand på otillåtna grunder försörjningsstöd för att kunna betala sin hyra.

Enligt lagen ska hyresvärden ge sitt samtycke till andrahandsuthyrning. I det aktuella fallet som domen avser hade en socialnämnd i Göteborgs kommun avslagit en begäran om försörjningsstöd just med hänvisning till att ett sådant samtycke inte fanns.

I domen underkänns det beslutet. HFD anser inte att det är förenligt med socialtjänstlagen att göra biståndet avhängigt huruvida det hyresrättsliga regelverket har följts eller inte. Att samtycke från hyresvärden saknas hindrar inte att ett avtal har ingåtts mellan parterna.

Villkoret att ett andrahandskontrakt måste vara godkänt finns helt enkelt inte inskrivet i socialtjänstlagen. Så länge boendekostnaden är ”skälig” har den som själv inte kan tillgodose det ekonomiska behovet rätt till stöd. Som jämförelse kräver även Försäkringskassan godkända andrahandskontrakt för att betala ut bostadsbidrag.

Att en domstol bara tolkar den lagstiftning som finns måste respekteras. Men att inte särskilja mellan boendeformer på den svarta och den reguljära marknaden väcker frågor. Även om det yttersta ansvaret faller på den som olovligen hyr ut i andra hand - inte på den som hyr - sänder det fel signaler om ekonomiskt stöd betalas ut för boendeformer som inte följer regelverket.

Detta anfördes också av socialnämnden i Göteborg som, av goda skäl, ansåg att bistånd till otillåtna boendeformer riskerade att främja den svarta marknaden. HFD:s dom innebär nu en skyldighet att bortse från sådana risker. Strängt taget kan kommunerna bli skyldiga att subventionera en destruktiv utveckling de själva inte vill se.

När den svarta marknaden plötsligt kan få ett kassaflöde av bidragspengar blir den redan i dag tämligen omfattande handeln med lägenhetskontrakt i socialt utsatta områden ännu mer lukrativ. Det skapar incitament som permanentar utanförskapet i skuggsamhällets parallella strukturer.

”Strängt taget kan kommunerna bli skyldiga att subventionera en destruktiv utveckling de själva inte vill se.”

Den som i dag har ett svart andrahandskontrakt tjänar på att hålla fast vid det. Barnfamiljer som bor trångt tillsammans med andra kommer nu att bo kvar. Det påverkar både barnens hälsa och deras skolgång.

Offentliga medel som ska gå till samhällets allra mest utsatta kan komma att användas för att gynna helt andra krafter. Kriminella som i dag använder svarta hyreskontrakt som inkomstkälla har nu även fått ett påtryckningsmedel - den som förlorar sitt andrahandskontrakt förlorar också sitt försörjningsstöd.

Att HFD inte tar hänsyn till vidare konsekvenser för samhället kan inte hjälpas. Det sätter däremot en lucka i lagstiftningen i blixtbelysning. Det är uppenbart att socialtjänstlagen är skriven för en annan tid. Här behöver regeringen agera.

Adam YngveSkicka e-post