Bibliotek för de frälsta
Biblioteken i Kalmar län har återhämtat sig väl efter att ha ekat tomma under pandemiåren. Enligt färsk årsstatistik från Kungliga biblioteket ökade antalet besök med drygt 50 procent under 2022 och är därmed tillbaka på samma nivå som före pandemin. Även antalet fysiska lån har återhämtat sig, vilket syns i hela landet. 3,5 miljoner svenskar gjorde minst ett fysiskt lån förra året.
Ett tillfälligt avbrott i svenskarnas lånevanor må glädjande nog vara över. Den långsiktiga trenden är däremot alltjämt vikande. Antalet besök har minskat de senaste 20 åren och befinner sig på en historiskt låg nivå.
I takt med att antalet besökare minskar blir gruppen också alltmer selekterad. En överväldigande majoritet - 62 procent - av besökarna är kvinnor, och mindre än en fjärdedel av besökarna är under 18 år. Männen, och inte minst de unga männen, håller sig på behörigt avstånd. Den tudelade bilden känns igen från skolans värld. Flickorna är i framkant, pojkarna halkar efter.
Bildningstraditionen som biblioteken ska verka för har inte samma ställning som den en gång hade. Det syns också i biblioteksstatistiken. Antalet lån av tryckta böcker sjunker, samtidigt som storleken på det fysiska beståndet på biblioteken blir mindre. Bokhyllorna bågnar allt mindre av riktiga böcker.
Att bokens ställning försvagas beror däremot inte bara på bristande läsintresse. Digitalisering och ändrade vanor påverkar även biblioteken, och beståndet ökar i form av digitalt material - inte minst ljudböcker. I likhet med skolan är inte biblioteken immuna mot att följa trender i tiden. Men när larmrapporter om sjunkande läsförståelse bland skolelever duggar tätt borde bibliotek stå i första ledet i värnet för det klassiska bokläsandet. Med offentlig finansiering har man råd att inte följa trender.
Det är viktigt att biblioteken är just bibliotek och ingenting annat. När besökarna sviker är det emellertid lätt att falla för trycket att utöka verksamheten på helt andra områden. Därför är det inte självklart att betrakta det som en framgång att andra aktiviteter - framför allt riktade till barn och ungdomar - på biblioteken ökar. Inte medan det blir färre fysiska böcker i hyllorna. Detsamma kan sägas om fenomenet med att anställa bibliotekssocionomer för att möta socialt utsatta personer som söker sig till biblioteken.
”Det är viktigt att biblioteken är just bibliotek och ingenting annat.”
I tangentens riktning kommer bokläsandet fortsätta att bli en allt smalare aktivitet för ett fåtal redan frälsta. Det är inte i första hand dem som biblioteken behöver vända sig till. I stället för locka besökare med andra aktiviteter borde det finnas en stolthet över bibliotekens historiska arv som bålverk för bildning och kunskap. Om biblioteket bara blir ett offentligt rum i mängden för att göra allt annat än att läsa böcker har det förlorat sin mening.
Kanske är det därför besökarna sviker.
