Betygsättning ska vara rättvis
I slutet av förra veckan gav regeringen Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning vid nationella prov. Till en början begränsar sig denna reform till de nationella proven i engelska, svenska och svenska som andraspråk – men myndigheten får också i uppdrag analysera ifall även övriga ämnen kan bli aktuella. Om möjligt ska reformen genomföras före 2027.
Det är på sin tid att en sådan central rättning införs. Ju förr desto bättre. Svensk skola har allt för länge dragits med det välbekanta problemet med så kallade glädjebetyg, eller betygsinflation som det också kallas. Ett fenomen som förekommer bland såväl kommunala skolor som friskolor – men där friskolorna har visat sig sticka ut.
Att elever får för höga betyg som inte motsvarar deras kunskaper och prestationer kan se bra ut i en skolas statistik och ge eleven en viss känsla av stolthet, men i längden bäddar det för besvikelser när eleven går vidare till att studera på universitetet och upptäcker att den inte har fått med sig all kunskap den borde ha. Något som också är ett vanligt klagomål från universitetsvärlden.
Glädjebetygen bidrar således till att både skapa en falsk bild av hur framgångsrika enskilda skolor är, och drar ned nivån på vilken universiteten kan lägga sin undervisning.
Det snedvrider också den svenska skolans likvärdighet. Elever bör kunna förvänta sig att de får ta del av en likvärdig undervisning oavsett var i landet man bor eller om man går en kommunal eller fristående skola.
Det gäller också betygen. Olika betygsvillkor ska inte gälla på olika skolor, utan alla elever ska kunna lita på att deras betygssättning sker på ett likvärdigt sätt. Sådana orättvisa villkor för elever i början av livet skapar ojämlika förutsättningar inför deras framtida liv, utbildning och yrkesbanor när en elev som fått ett glädjebetyg kniper en utbildningsplats eller får ett jobb som någon annan egentligen hade förtjänat bättre.
Om man så vill skulle man kunna säga att det handlar om meritokrati – det vill säga, elevernas meriter ska avgöra betyget, inte geografi eller sociala omständigheter.
För att en sådan reform ska kunna genomföras i praktiken har dock Skolverket, som redan tidigare talat om sådan central rättning, påpekat att man kommer behöva lyckas med rekryteringen av lärare som kan rätta proven i fråga. Skolverket kallar det för reformens ”största utmaning”. Enligt Skolverkets kalkyler skulle det behövas 2500 lärare för att rätta de aktuella nationella proven i grundskolan, och 1 900 lärare för gymnasieskolans nationella prov.
Betygssättningen i skolan ska vara pålitlig och rättvis. Att införa en central rättning av de nationella proven, med deras viktiga betydelse för betygssättningen, är en del av lösningen för att komma tillrätta med glädjebetygen.
Det vore att värna skolans likvärdighet – och visar att borgerligheten fortfarande tar sitt klassiska bildningsideal och starka rättspatos på allvar.
