Betyg ingen Potemkinkuliss
När den ryska kejsarinnan Katarina den Stora besökte det nyligen erövrade Krim 1787 lät hennes älskare furst Potemkin resa upp teaterkulisser vid vägarna längs hennes visitationsrutt. Syftet var att ge ett falskt intryck av snabbt uppbyggt välstånd. Därifrån kommer vårt uttryck ”Potemkinkuliss” om skönmålande åtgärder. Något som tankarna dras till när man lyssnar på regeringens intentioner om grundskolans betyg och gymnasiebehörighet.
Att utbildningsministern Anna Ekström (S) vill göra något åt att ”alldeles, alldeles för många” elever i grundskolan blir underkända, och därmed inte kan gå vidare till gymnasiet, är minst sagt välkommet.
Det är en angelägen fråga. Ett problem i synnerhet i en tid när allt fler yrken akademiseras och kräver högre kompetens. Den tiden var en annan då många kunde gå direkt från grundskolan till ett jobb.
Det finns även samband mellan utbildning och folkhälsa. Tydliga skillnader har visat sig framförallt mellan de som bara gått grundskolan och personer med gymnasial utbildning. Såväl livslängd som psykosocial hälsa påverkas.
Och det är ingen liten skara som går miste om gymnasieerfarenhetens formativa år. Fjorton procent av eleverna i årskurs nio gick ur grundskolan utan gymnasiebehörighet 2020. Där finns även en marginell könsskillnad; 87 procent av alla flickor uppnådde behörighet, jämfört med 85 procent av pojkarna.
Men när det kommer till utbildningsministerns skisserade lösning lämnas mycket att önska. Inte bara vill regeringen se över behörighetskravet till gymnasiet, man vill också ändra det nuvarande betygssystemet och göra det enklare att uppnå godkänt (E).
”Därmed inte sagt att betygsskalans utformning inte kan förbättras.”
Förvisso är det inte lika radikalt som pseudolösningen att helt sonika avskaffa betyget F (underkänt), men det är ett utslag av samma välmenande men missriktade hållning.
Det vore att kapitulera för problemet istället för att lösa det, och undergräver också poängen med skolgång och utbildning: Kunskapsförmedling, att lära sig reflektion och metoder för att studera, ta till sig fakta och utvärdera information, med mera.
I den grad elever tillägnar sig detta, eller inte, bör det också återspeglas i betygen. En hjälp för både eleven, dess föräldrar, och lärare att utvärdera elevens utveckling.
Att ”sänka trösklarna”, som S-ministern kallar det, vore i praktiken att skjuta på problemet. Gymnasiet lämnas att hantera det som ska ligga på grundskolan, liksom flera universitetskurser i dag nödgas lägga sig på gymnasial nivå.
Därmed inte sagt att betygsskalans utformning inte kan förbättras.
Men lösningen på grundskolans problem är inte att gröpa ur gymnasieutbildningen, utan att hjälpa grundskoleeleverna lära sig mer.
Det handlar snarare om bättre disciplin, ökade resurser, och mer idrott, än omdefinierade betyg och sänkta krav. Skolan får inte bli en skönmålande Potemkinkuliss.
Thomas Hermansson
