Bästa vakten mot små gröna män
Frågan om ett återinförandet av en beredskapspolis begravdes under hösten i en utredning – detta trots att en ”förstärkningsresurs” till polisen hade politiskt stöd i försvarsberedningen.
Bakgrunden är behovet av polisiär förmåga under det som kallas gråzonsproblematik och som tidigare lätt förenklat gick under namnet skymningsläge. Det är ett tillstånd mellan krig och fred som utmärks av exempelvis desinformation, sabotage och terrorhandlingar och där polisens resurser inte räcker till. Eskalerar situationen brukar man tala om icke-linjärkrigföring eller irreguljär krigföring – ett tillstånd som också utmärks av att fienden är otydlig och kan uppträda som oidentifierade ”små gröna män”. Ett samhälle som det svenska är dåligt anpassat för dessa hybridhot. Försvarsmaktens uppgift är att möta yttre hot från andra stater. Polisens ansvarar för inre säkerhet. Inom gråzonsproblematiken opererar en antagonistisk kraft utan hänsyn till svensk myndighetsorganisation och förvaltningsrättsliga principer.
Men frågan om ett återinförande av en förstärkningsresurs till polisen har beklagligt nog skjutits på framtiden. Polisledningen pekar på kostnaderna för en verksamhet som sällan kommer till användning och på att organisationen ska byggas ut till 30 000 medarbetare.
Det är bland annat i detta perspektiv man ska notera att en expansion av antalet skyddsvakter samtidigt är på gång.
Försvarsutbildarna, en av landets frivilliga försvarsorganisationer, har nyligen fått tillstånd att utbilda skyddsvakter i likhet med bevakningsföretag. Till hösten är en första kurs planerad att genomföras av Militärpolisförbundet där befintliga ordningsvakter ska utbildas för att med nya befogenheter kunna ingripa mot exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri vid civila skyddsobjekt.
Efterfrågan på skyddsvakterna är hög. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i en rapport till regeringen pekat ut behovet av skyddsvakter vid civila objekt som ett prioriterat område. Och Försvarsutbildarna har redan fått beställningar på utbildade skyddsvakter från flera myndigheter.
Det handlar enligt Barometern om länsstyrelser som under fredstid bevakas av vaktbolag. Vid höjd beredskap eller krigsfara kan arbetet flyttas till andra platser som bevakas av beväpnade skyddsvakter. Även Tullverket och Trafikverket har tingat utbildade skyddsvakter av Försvarsutbildarna
Att hybridhotet är komplext för Sverige att möta visas av att tillståndsprocessen för utbildning av vakterna på förstärkningsvapen är komplicerat. ”Det fanns inga blanketter att använda för detta”, uppges det från försvarsutbildarna. Man har fått be om att starta en dialog för hur det formellt ska gå till. Så illustreras hur sårbart samhället är mot de nya hoten.
På det hela taget är detta fråga om en rejäl ambitionsnivåhöjning, även om frågor om finansiering ännu inte är helt lösta. Att kraften och energin i de frivilliga försvarsorganisationerna äntligen tas tillvara är också välkommet. Därigenom stärks också totalförsvarets folkliga förankring.
Men prioriteringen av skyddsvakter får inte ses som ett substitut till en polisiär förstärkning. I mötet med hybridhotets små gröna män lär både skyddsvakter och poliser behövas.
