GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Babels torn påminner om svenskans betydelse

Hatstormen mot ärkebiskop Antje Jackelén är förfärlig. Men kyrkostyrelsens ställningstagande mot språkkrav för medborgarskap är illa underbyggt och beslutsgången väcker irritation i kyrkomötet.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När remissvaren gällande språkkrav för medborgarskap kommer med posten till justitiedepartementet ligger också ett brev med avsändare Svenska kyrkan i högen.

Pieter Bruegel den äldre målning av Babels torn som omnämns i Första Mosebok. Människans hybris lade grund för språkförbistringen.
Pieter Bruegel den äldre målning av Babels torn som omnämns i Första Mosebok. Människans hybris lade grund för språkförbistringen.
Foto: Wikipedia

Landets största trossamfund har nämligen på eget bevåg utnyttjat möjligheten att utan att vara tillfrågad som en av 80-talets instanser sända in en spontanremiss. Det är ett ovanligt agerande för Svenska kyrkans del som vittnar om hur högt prioriterad frågan är för samfundets ledning.

Svenska kyrkans tre sidor långa inlaga som rimligen få läst har lett till en hatstorm mot samfundet och dess ärkebiskop Antje Jackelén. På annandagpåsk av alla dagar meddelade ”den främste bland jämlikar” som ärkebiskopen kallas att hon för en tid drar sig tillbaka från det sociala forumet twitter. Det är ännu ett exempel på ett urspårat offentligt samtal. Ärkebiskopens reträtt kan också ses mot bakgrund av det ligger i kyrkans historia att dess företrädare utsätts för press. Men med de nytestamentliga orden ”vi kan inte tiga om vad vi sett eller hört”, brukar ett fortsatt engagemang i det offentliga samtalet motiveras.

Rasisternas, sekularisternas och trollens sedvanliga antikyrkliga kritik kan emellertid inte skyla över saklig kritik mot samfundets synpunkter.

Grundproblemet är hur Svenska kyrkans namn används av samfundets ledning och att uttalanden som dessa är problematiska utifrån kyrkans egen självförståelse.

"Beslutet är dock i vanlig ordning när det gäller remisser fattat av arbetsutskottet bestående av ärkebiskopen samt fem ledamöter ur styrelsen. Så får en liten grupp forma det stora samfundets inställning."

I Svenska kyrkans egen tradition heter det att kyrkan består av ”församlingar och stift”.

Bakom remissvaret som motsätter sig språkkrav för medborgarskap står formellt kyrkostyrelsen som är utsedd av det partipolitiskt dominerade kyrkomötet. Hur kommer det sig då att Socialdemokrater och Centerpartister samt Borgelrigt alternativ med kopppling till Moderaterna säger nej till det språkkrav som partierna annars står bakom? Borgerligt alternativs Mats Hagelin, kyrkoherde i Simrishamn, som sitter i arbetsutskottet förklarar att det är praxis att aldrig reservera sig. ”Men detta var olyckligt. Svenska kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Borgerligt alternativ motsätter sig beslutet.”

Ärkebiskopen brukar i andra sammanhang noga påtala att hon inte är Svenska kyrkans vd utan att församlingar åtnjuter ett mycket stort självstyre i luthersk anda. Men när det gäller att skriva remissvar i en politiskt kontroversiell fråga anser sig samma ledning tala för hela samfundet. Att församlingar och stift där kyrkans liv äger rum inte haft något att säga till om i denna fråga är alltså centralt att påpeka.

Tro och liv hör samman i den kyrkotradition som Svenska kyrkan ingår i. Till skillnad från den danska mycket lutherskt präglade folkkyrkan finns också en dock allt svagare tradition i Sverige av att kyrkans höga ämbetsbärare gör uttalanden av mer politisk karaktär. Men historiskt finns också respekten för att den enskilde medlemmen givits ”fullmakt” som Martin Luther uttryckte det. I Svenska kyrkans tradition värderas medlemmarna mycket högt, de är delar av det ”allmänna prästadömet” och därför råder annars en viss försiktighet när det gäller att företräda och tala för kyrkans medlemmar.

I sakfrågor där meningarna är delade och som saknar lärokaraktär finns det skäl att respektera olika synsätt.

Samfundets företrädare skulle naturligtvis också ha kunnat betona hur språket och samfundet varit starkt förbundna med varandra sedan gudstjänsten sedan reformationen firats på svenska och den kunde kanske med finess påminna om det kaos som skapades när Babels torn byggdes och människorna började att tala olika språk.

Läs mer