Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Avpolitiserad kyrka på tiden

Ärkebiskopens markering mot partipolitik i kyrkan kommer som ett oväntat men välkommet manna från klar himmel.
Politisk men inte partipolitisk?
Politisk men inte partipolitisk?
Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I tidningen Dagens intervju med Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén denna vecka, om huruvida kyrkan är vänstervriden, gjordes ett anmärkningsvärt uttalande – hon tog avstånd från det nuvarande inflytande som sekulära partier har i kyrkan.

Med andra ord: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet borde lämna kyrkopolitiken. En mycket tungt markering att göra innan kyrkovalet som infaller 19 september i år.

Sådan kritik mot sekulär partipolitisk inblandning är inte ny, men det är ovanligt att det förs fram offentligt av höga företrädare.

Förvisso tog inte ärkebiskopen principiellt avstånd, men hon påtalade det anakronistiska med ett system härstammande från statskyrkotiden.

Inte minst Socialdemokraterna brukar försvara ett fortsatt deltagande med att de behövs för att mota undan högerextrema eller kvinnoprästmotståndare. Men Antje Jackelén kan inte anklagas för att vara någotdera.

Debatten har varit livlig om Svenska kyrkans politisering. Flera uppmärksammade böcker har släppts, som ”Kyrkomöte och partipolitik” (Artos) av tidigare direktorn vid ärkebiskopsämbetet Klas Hansson. Den visade att partipolitiken varit till skada för kyrkan.

Antje Jackelén kan inte anklagas för att vara högerextrem eller kvinnoprästmotståndare.

Bör Svenska kyrkan vara politisk? Därom råder det delade meningar. Lagen om Svenska kyrkan stadgar att den ska vara evangeliskt-luthersk. Enligt luthersk lära som den har kodifierats i de för kyrkan bindande bekännelseskrifterna från 1500-talet görs en åtskillnad mellan de så kallade andliga och världsliga regementena.

I modern språkdräkt skulle det kunna uttryckas som en separation mellan stat och kyrka, i visst mått. Således borde inte stat och kyrka lägga sig i varandras angelägenheter. Det kan tolkas som både att kyrkan ej borde ta politisk ställning, liksom att sekulära partier ej borde delta i kyrkovalet.

Det kompliceras dock av ett par faktorer.

Dels är det naturligt att civilsamhälleliga aktörer utifrån deras värderingar tar ställning i frågor som ibland är politiska till sin natur; i kyrkans fall ofta som en konsekvens av dess diakonala uppdrag, som också föreskrivs just i Lagen om Svenska kyrkan.

Dels utmärker sig Svenska kyrkan bland samfund för dess unika band till den svenska nationen. Det kan tyckas att det fallit sig naturligt att medlemmars delaktighet i styrningen då också kanaliserats via politiska partier.

Det leder dock till intressekonflikter när sekulära partiers intressen blir vägledande.

Samtidigt är det demokratiska arvet i kyrkan värdefullt, och ger uttryck åt en luthersk tro på lekmännens delaktighet i det allmänna prästadömet. En lämplig ordning för att hantera de juridiska och ekonomiska frågor som en gigantisk organisation har att hantera.

Men demokratiskt medlemsinflytande i kyrkan går att ordna utan riksdagspartiers inblandning.

Läs mer