GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Även vatten och potatis är upprustning

Sveriges beredskap måste klara även svältkatastrofer.
Ledare • Publicerad 3 december 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Krismedvetenheten behöver stärkas.
Krismedvetenheten behöver stärkas.Foto: Pontus Lundahl/TT

Sverige har en lång väg kvar att gå vad gäller återställandet av den samhälleliga beredskap som nedrustades efter kalla kriget. Det är inte bara försvarsmakten som sådan som behöver stärkas, utan även andra eftersatta förmågor som behövs i olika krislägen.

Det gäller alltifrån nödvändigheten för kommuner att klimatanpassa sig för att klara svåra regnoväder – något Kalmar blev varse om i somras – till samhällets behov av backupplösningar redo i händelse av att viktig infrastruktur som elektricitet, vattenledningar, kollektivtrafik eller betalningslösningar slås ut.

I början av november skrev ledarsidan om behovet av en livsmedelsberedskap, med anledning av att företrädare för jordbruket varnat för en kommande akut kris för Sveriges matförsörjning. Den socialdemokratiska landsbygdsminister som avgick i somras, Jennie Nilsson, gav i december förra året Livsmedelsverket i uppdrag att utreda vilken kost, och i vilken mängd, som behövs för att tillgodose ”näringsfysiologiska krav i händelse av höjd beredskap.” Ett viktigt steg på vägen, och ett uppdrag som nu har redovisats.

I dess rapport som kom denna vecka fastslår Livsmedelsverket att ”svält kan bli en realitet i Sverige” i händelse av en säkerhetspolitisk kris i närområdet som inbegriper höjd beredskap i Sverige. Det som en följd av begränsad tillgång till import eller störningar i den inhemska produktionen.

Det kan förvisso låta som ett rent fantasiscenario, men det tenderar också alla kriser att göra innan de faktiskt trots allt inträffar. Vem hade under hösten 2019 kunnat föreställa sig att hela världen strax skulle lamslås av en global pandemi, som dessutom fortfarande skulle hålla världen i dess klor när år 2022 närmar sig.

”I dess rapport som kom denna vecka fastslår Livsmedelsverket att ”svält kan bli en realitet i Sverige” i händelse av en säkerhetspolitisk kris i närområdet.”

Livsmedelsverkets nyktra konstaterande framstår som i allra högsta grad värt att ta på allvar. Inte bara som ett hypotetiskt scenario i en avlägsen framtid, utan även som en potentiell risk i närtid. Detta sett till dels det på grund av Ryssland säkerhetspolitiskt oroliga läget i både Ukraina och Belarus, samt lantbrukets varningar för en matförsörjningskris till följd av bland annat den pågående energikrisen. Men också om man tar hänsyn till de leveranssvårigheter och brist på vissa varor som till följd av pandemin har uppstått i de globala handelskedjorna.

I kontrast till den avrådan som regeringen i början av pandemin gav befolkningen vad gäller bunkring av mat och livsförnödenheter skulle det snarare vara klokt att uppmuntra till privata lager, utöver de beredskapslager som också behövs. Men då ansåg regeringen bunkring vara något panikartat och onödigt eftersom ”vårt samhälle är rustat”. Men att samhället i händelse av kris riskerar att drabbas svältkatastrof kan knappas beskrivas sålunda.

Regeringens dåvarande avrådan gick dessutom stick i stäv med det råd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gav bara mindre än två år innan pandemin bröt ut, i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” där alla invånarna uppmanas ha förnödenheter hemma.

Det ska förvisso medges att privata hemlager i händelse av en utdragen och allvarlig kris inte kommer räcka. Därav behovet av även rimligt dimensionerade statliga beredskapslager, men också – vilket Livsmedelsverket efterfrågar i dess rapport – ett förtydligande kring vilket ansvar som vilar på vem när det gäller försörjningsförmågan vid höjd beredskap.

På 1800-talet fällde biskopen i Växjö stift Esaias Tegnér sina bevingade ord om den samhälleliga betydelsen av ”freden, vaccinet och potäterna”. Ord som i vår tid nu får förvånansvärt förnyad aktualitet.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.