GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Även elever har åsiktsfrihet

Justitieombudsmannens (JO) kritik av demonstrationer i skolor måste tas på allvar av fler. Det gagnar varken klimatet eller goda värderingar om elever tvingas att manifestera vissa åsikter. Tvärtom undergrävs de värden som skolan har att stötta.
Ledare • Publicerad 17 juni 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Frivilligt engagemang 'är av hjärtat. Påtvingade saknar passion.
Frivilligt engagemang 'är av hjärtat. Påtvingade saknar passion.
Foto: Johan Nilsson/TT

Ett av chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynnings sista beslut innan hon lämnar ämbetet blev att kritisera två grundskolerektorer, en i Växjö och en i Umeå, på ungefär samma grund.

I Växjö hade en skolaktivitet avslutats med att eleverna viftade med regnbågsflaggor. I Umeå tågade eleverna med plakat med politiska uppmaningar i miljö- och klimatfrågan. I båda fallen konstaterar JO att aktiviteterna strider mot grundlagens bestämmelse om att ingen ska tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

Beslutet från JO ska också ses mot bakgrund av att ombudsmannen tidigare kritiserat försvarsmakten för att en anställd tvingades att delta i ett Pridetåg i Stockholm. Företrädare för fyra av landets viktigaste domstolar –Högsta Domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Svea hovrätt och Kammarrätten i Stockholm – har också i en vägledande artikel i Svensk Juristtidning understrukit att domstolars oberoende åsidosätts om de deltar i manifestationer som Pride.

Skolor runt om i landet har således nu att dra lärdomar av JO:s avgörande. Aktiviteterna som JO behandlat i just Umeå och Växjö synes inte vara isolerade tillställningar utan förefaller vara tämligen vanliga inom det svenska skolväsendet. Samtidigt som skolavslutningar med lång tradition i kyrkan uppfattats som kontroversiella har aktiviteter som kan jämställas med meningsyttringar i ”rätt frågor” blivit vanligare.

Att principen om människors lika värde är grundläggande i den svenska skolan får det inte råda några tveksamheter om. Läroplanen understryker också den ”etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Och att klimatfrågan ska internaliseras i ämnen som samhällsvetenskap och geografi behöver knappast lärarkollegiet övertalas om, även om det också framgår av läroplaner och Agenda 2030-arbetet.

”Men gränsen mellan vad som är undervisning och vad som utvecklas till obligatoriska politiska ställningstaganden måste vara glasklar. Grundlagens formulering finns där av en anledning.”

Men gränsen mellan vad som är undervisning och vad som utvecklas till obligatoriska politiska ställningstaganden måste vara glasklar. Grundlagens formulering finns där av en anledning.

Föräldrars medgivande för deltagande i en manifestation bör heller inte rättfärdiga aktiviteten, eftersom vårdnadshavaren då tvingas att ta ställning i en politisk fråga.

JO:s beslut understryker att aktiviteter utformade till meningsyttringar i dessa frågor inte kan motiveras för den goda sakens skull. Ändamålen helgar inte medlen. Ingen elev ska tvingas förklara för klasskamrater och lärare varför den inte vill delta - eller att den tycker annorlunda.

Även andra myndigheter har att förstå andan i JO:s utlåtande. Vad som kan uppfattas som subtila påtryckningar till kollegor eller föreningsmedlemmar om att delta i en manifestation till medarbetare kan strida med innebörden i grundlagens rättighetskatalog.

Men det viktigaste är att understryka att JO faktiskt försvarar den fria åsiktsbildningen. Den som är så central för minoriteter. Från ovan styrd opinionsbildning förknippas med auktoritära sammanhang. Accepterandet av detta kommer aldrig att främja värden som tolerans och pluralism i skolan.

En annan central aspekt är att även om Gretagenerationen ofta är passionerad i klimatfrågan - den unga generationen ärver samhällsproblemen från föräldrarna - så urholkas engagemanget av påtvingade aktiviteter. Budskapet töms på inlevelse. Och kollektiva meningsyttringar är faktiskt motsatsen till värden som ”kreativitet, nyfikenhet och självförtroende” som skolan ska förmedla och stärka.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer