Äntligen rimligt försvarsanslag
Regeringens besked under torsdagsmorgonen att Sveriges försvarsanslag ska höjas till två procent av BNP var som musik i mångas öron. Mången försvarspolitisk debattör har efterfrågat detta i flera år. Det är en välkommen kontrast till de senaste dagarnas bergochdalbana om Nato.
Regeringsbeskedet är förvisso som sådant inte helt oväntat. Innan Socialdemokraterna fattade sitt beslut fanns det redan majoritet i riksdagen som krävde höjda försvarsanslag, något dock ledande socialdemokrater tidigare år avfärdat som ”anslagsbingo”.
Tvåprocentsnivån ligger också i linje med vad medlemmar i Nato förväntas spendera på sitt försvar. Det är således även en viktig signal från Sverige till Nato inför ett eventuellt framtida beslut att ansöka om medlemskap. Skulle Sverige dock fortsätta att stå ensamt så kommer ett än högre försvarsanslag behövas, liksom under kalla kriget.
Men det presenterades ingen tidsplan på när höjningen ska vara genomförd, annat än att det ska ske ”så fort det är praktiskt möjligt”. När Natomedlemmen Danmark som en reaktion på Putins invasion av Ukraina nyligen fattade sitt beslut om ökning av försvarsanslag till två procent sattes målet att höjningen ska vara genomförd till 2033. Moderaterna har föreslagit att en höjning till minst två procent borde genomföras till 2025.
”Skulle Sverige dock fortsätta att stå ensamt så kommer ett än högre försvarsanslag behövas.”
Det var också anmärkningsvärt att frågan om finansiering togs upp under pressträffen, något som annars inte brukar nämnas. På den fronten meddelade regeringen att man vill gå fram med skattehöjningar. ”Se det som en beredskapsskatt”. Att försvaret – en av statens grunduppgifter – skulle behöva öronmärkt finansiering för att höja ambitionerna skiljer sig exempelvis mot hur regeringen tidigare i år presenterade lanseringen av garantitillägget till pensionärer. Då berördes varken finansiering eller till en början ens storleken på utgifterna; det framkom först efter frågor från media.
Vad gäller försvarsanslaget kommer höjningen innebära en ökning från dagens 66 miljarder per år till 108 miljarder. Redan sen tidigare fanns också ett riksdagsbeslut om att försvarsutgifterna ska öka till 91 miljarder per år till 2025.
Ett alternativ till att finansiera denna satsning med höjda skatter vore förstås att möblera om i kommande budgetar. Prioritera sådant som är nödvändigt, som försvaret. Mindre väsentliga satsningar som Socialdemokraternas förslag om en dyr familjevecka kan få stryka på foten.
Rysslands invasion av Ukraina har skakat om hela Europa. Sådant som tidigare sågs som omöjligt blir nu verklighet: Tysklands stopp för Nordstream 2, majoritet i både svensk och finsk opinion för Natomedlemskap, och nu även en rimlig stärkning av svenskt försvar. Måtte den bara genomföras i god tid.
