GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Antisemitism är en del av integrationsproblematiken

Även i Kalmar län behöver samhället agera mot det hat som judar utsätts för.
Ledare • Publicerad 21 juli 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Både i Kalmar och Nybro har unga judar drabbats av antisemitism.
Både i Kalmar och Nybro har unga judar drabbats av antisemitism.Foto: Arkivfoto

I Kalmar finns det flera platser som minner om det förflutna. Men staden är inte bara dess förflutna, den är också levande – och förhållandevis mångreligiös. Här finns både kyrkor tillhörande flera av de stora kyrkofamiljerna – katoliker och ortodoxa, lutheraner och frikyrkliga – såväl som moskéer. Om än den gamla judiska synagogan inte längre finns kvar så lever dock byggnaden som brukade inhysa den vidare, och så även den judiska begravningsplatsen.

Mångfalden som koncept är både hyllad och hatad, och har blivit ett av många trätoämnen i kulturkriget. Blotta existens av ett pluralistiskt samhälle är ingen garant för att samhället också är tolerant. Om idealet är att ”vi gillar olika” och att grupper trots olikheter och skilda värderingar ska kunna leva och verka sida vid sida ser verkligheten i praktiken ofta annorlunda ut.

Ibland kan det handla om det sekulariserade majoritetssamhällets stigmatisering av religion, som regeringens uttalade ambition förra veckan att trycka dit konfessionella skolhuvudmän. Andra gånger är det radikaliserade grupper som ger uttryck för rasism; ett särskilt våldsamt exempel var när medlemmar av Nordiska motståndsrörelsen försökte spränga flyktingboenden för några år sedan.

Ett ofta uppmärksammat problem rör antisemitismen i Malmö, något som även denna ledarsida berört flera gånger under årens lopp. Men Malmö är långtifrån ensamt vad gäller antisemitism. Som företrädare för Judisk Ungdom Jönköping denna vecka uppmärksammade i en debattartikel i Expressen löper judar risk att utsättas för antisemitism i sin vardag även i småstädernas Sverige, så även i Småland.

”Hon redogör för hur hon nyligen utsattes för ett antisemitiskt påhopp i Nybro.”

Kalmar är inget undantag. En av skribenterna berättar: ”I Kalmar tände någon som ville 'göra färdigt Hitlers jobb' en tändare i ansiktet på en av oss. Vid ett annat tillfälle hotades även familjens bil att brännas upp.”

Och det finns fler aktuella exempel från Kalmar län. Tidigare denna månad kunde man i magasinet Smedjan läsa ett reportage av skribenten Naomi Abramowicz – välbekant för denna ledarsidas läsare – där hon redogör för hur hon nyligen utsattes för ett antisemitiskt påhopp i Nybro. I samtal med en arabisk affärsägare fick hon höra att hon inte får bära Davidsstjärnan i Nybro, och att han ska kasta ut alla judar som besöker hans affär. Han lät också meddela att ”judarna kommer att förlora mot muslimerna”.

Samhället erkänner gärna problemet med antisemitism när det gäller ytterkantsgrupper till höger och vänster. Svårare har det varit att ta itu med den antisemitism som finns även i förhållandevis moderata muslimska sammanhang. En antisemitism som flera invandrargrupper från Mellanöstern vuxit upp med som en del av majoritetskulturen i hemländerna och som för många levt kvar även efter flera år i Sverige.

Det går att ändra på, men det kräver ansträngningar. Västvärldens historia är som bekant full av antisemitism. Hatet mot judarna har genomsyrat det kristna Europa på ett liknande sätt som det fortfarande gör i stora delar av den muslimska världen. Ett arv som Väst steg för steg bearbetat för att göra upp med efter andra världskriget och Förintelsens fasor. Och fortfarande finns det kvar att göra.

Vi får inte blunda för denna nygamla antisemitism. Tvärtom är det av stor vikt att samhället ser detta problem och agerar. Ytterligare en del i den satsning på integration som landet behöver.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.