Analysera mera
När utredningen med det spännande namnet Analys- och utvärderingsutredningen tillsattes var den formella motiveringen från regeringen att granskningsmyndigheterna behövde ”effektiviseras”.
Det var inte svårt att se ett annat politiskt motiv. Visst har myndigheter med enbart utvärderande uppdrag blivit fler. Men inom Socialdemokratin och även Miljöpartiet som beslutade om utredningen finns det en kritisk hållning till oberoende granskare av statliga utgifter. Magdalena Andersson följde en röd trå när hon kritiserade Finanspolitiska rådet. En tidigare S-regering stod inte ut med Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Miljöpartiet gillade aldrig Expertgruppen för miljöstudier. De gröna ville också lägga ned myndigheten för Kulturanalys.
En utgångspunkt borde vara att Sverige som har en jämförelsevis stor offentlig sektor också har ett extra behov av utvärderingar och analyser.
Och eftersom stora myndigheter knappast bör utreda själva om de är effektiva och om arbetet når de uppsatta målen ligger det ett det ett stort värde i att andras ögon mäter, granskar och analyserar. Att spara på revisorn är oftast det dyraste ett företag kan göra. Och det gäller också staten. Utan analys och granskning sticker kostnaderna iväg och beslutsunderlagen blir otillräckliga.
När utredningen publicerades på onsdagseftermiddagen - den skulle ha varit klar senast i går torsdag - visar det sig att utredaren, generaldirektören Urban Karlström, ser ett större behov än regeringen av analysmyndigheter. Det betyder inte att direktivet ”effektivisera” inte är uppfyllt. Men slutsatsen i utredningen är att flera områden i statens verksamhet behöver analyseras av självständiga myndigheter. Färre, - tre till antalet - men större myndigheter som täcker fler verksamhetsområden blev således utredningens förslag.
Av kravet på effektivitet blev det en kraftig utbyggnad av den fristående granskningen.
Om kulturpolitiken, kostnad 14 miljarder för staten, analyserats av Kulturanalys har ingen myndighet på samma sätt utvärderat försvarets utgifter. Nu föreslås en nyinrättad myndighet för Trygghets och säkerhetsanalys få till uppgift att studera också bistånd och migration samt försvar. Bostad, energi, miljö och naturvård är andra sektorer som enligt förslaget också ska analyseras av en myndighet med namnet Tillväxt och samhällsbyggnadsanalys.
En annan politiskt mycket känslig del är var i landet de nya sammanslagna myndigheterna ska lokaliseras. Att myndigheten Kulturanalys som under ett år legat i malpåse efter en flytt från Stockholm till Göteborg ska ingå i Tillväxt och samhällsbyggnadsanalys med placering i Östersund lär inte möta jubel. Inspektionen för arbetsmarknadspolitisk utvärdering IFAU ska ingå i myndigheten Tillväxt och samhällsbyggnadsanalys i Göteborg. Nya jobbiga protester och flyttar väntar.
Här finns också en särskild granskningsdimension i besluten om lokalisering. Det kan finnas ett värde i att granskande myndigheter inte lokaliseras vägg i vägg med den som ska utvärderas. Den myndighet som granskar domstolarna bör kanske inte lokaliseras till Jönköping där Domstolsverket har sitt huvudkontor. Samtidigt bör alla myndigheter inte ligga i Stockholm.
Utredningen togs inte emot som ofta brukligt av ett statsråd inför offentligheten. Den bara publicerades på nätet. Det om något reflekterar hur rödgröna sett på behovet av analysmyndigheternas betydelse. Måtte nästa regering tänka annorlunda.
