Annons

Alla yrken förtjänar att vara norm

All kompetens förtjänar respekt. Att dela ut pris till årets hantverkare är därför ett bra sätt att uppmärksamma de mer praktiska yrkena.
Ledare • Publicerad 1 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kalmar Fabriks- & Hantverksförening delade i veckan ut utmärkelsen Årets hantverkare till Fredrik Wallin. Wallin är tapetserare med specialisering på bil- och båtinredningar.

Kalmar Fabriks & Hantverksförenings ordförande Anders Nilsson berättar att tapetsören Fredrik Wallin utsetts till Årets hantverkare.
Kalmar Fabriks & Hantverksförenings ordförande Anders Nilsson berättar att tapetsören Fredrik Wallin utsetts till Årets hantverkare.Foto: Sofia Hedman

Att belöna och uppmärksamma hantverksyrkena är ett bra initiativ. Sverige har länge haft ett lite väl stort fokus på akademisk examen. Det är givetvis inte fel med en examen men generellt kan sägas att anledningen till att du får ett jobb andra inte får är att du är bättre än de andra.

Annons

Vi som gemenskap har dock under lång tid till stor del förväxlat att ha en examen med att vara bättre. Eller kanske till och med tagit för givet att examen per automatik gör dig bättre. Vi har dessutom ökat både antalet universitet och titlar. Examen som något att luta sig mot har nästan blivit en norm.

Samtidigt vet vi att bristen på arbetskraft främst finns bland de praktiska yrkena, snarare än bland de akademiska. Något som om inte annat syns på lönen. Du kan gå från yrkesförberedande gymnasium och få högre lön och bättre villkor än de som tagit studielån för att få en högskoleexamen.

Det som möjligtvis hindrat människor från karriärer i praktiska yrken är den aversion mot att tillhöra arbetarklassen främst Arbetarpartiet Socialdemokraterna präntat i oss med sin vurm för högskoleutbildning som verktyg för en imaginär klassresa.

”2011 gick runt hälften av gymnasieeleverna på yrkesförberedande program. Nu är motsvarande siffra inte ens 30 procent.”

Detta har inte bara slagit mot de praktiska yrkena. Vikten av att alla ska klara denna klassresa har även inneburit att de akademiska kraven spätts ut. Hinder på utbildningsvägen har tagits bort, och det har nästan gått inflation i att ha en examen. Detta gynnar ingen.

Normen att studera på högskola har därtill slagit dubbelt mot de praktiska yrkena. Inte nog med att det ansetts som ofint att bara ha gymnasieexamen. 2011 års gymnasiereform i vilken de yrkesförberedande gymnasieprogrammen slutade vara högskoleförberedande slog hårt mot antalet sökande till just de yrkesförberedande programmen.

Tanken var att locka fler att söka till de yrkesförberedande programmen genom att låta de lite mer praktiskt lagda slippa läsa alltför många teoretiska ämnen. Att inte ha möjlighet att söka till högskola var dock att ställa sig utanför normen, och reformen fick omvänd effekt med ännu färre sökande. 2011 gick runt hälften av gymnasieeleverna på yrkesförberedande program. Nu är motsvarande siffra inte ens 30 procent.

Därför är Kalmar Fabriks- & Hantverksförening utmärkelse till årets hantverkare både bra och viktig. Kunskap och kompetens sitter inte bara i huvudet, och än mindre än i en titel. De kan även sitta i händerna, och dessa egenskaper förtjänar erkännande, respekt och att inkluderas i normen.

Per-Ola OlssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons