GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Äldreomsorg är ingen integrationsmotor

Språkbrister i omsorg är ett experiment med de äldres hälsa.
Ledare • Publicerad 14 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Språkkunskaper är en förutsättning för att omsorgspersonal ska kunna utföra sitt arbete.
Språkkunskaper är en förutsättning för att omsorgspersonal ska kunna utföra sitt arbete.Foto: Martina Holmberg / TT

När Kommunals ordförande Tobias Baudin reste runt och träffade medlemmar anställda inom omsorgen inför valet förra året, var det en fråga som återkom överallt: språket. ”Det spelar ingen roll om jag är i Haparanda, Övik, Falun eller Sölvesborg. Den sommar som har varit har det varit väldigt svårt att hitta vikarier, för det första med utbildning, men många vittnar också om att de som kommer har bristfällig svenska”, berättade Baudin. ”Jag har mött personer som jag själv har haft svårt att kommunicera med och då undrar jag hur de gör när de kommunicerar med de äldre.”

Att hans förbund, senast i rapporten Svenska språket - a och o inom äldreomsorgen, fortsätter att uppmärksamma detta problem är välkommet.

Under alltför lång tid har det funnits en föreställning om att kompetensförsörjningen inom omsorgen är en win-win-situation. Personer som har sökt skydd i Sverige får jobb, samtidigt som den ogynnsamma befolkningsstrukturen med allt fler äldre får en lösning. Utmaningarna som det innebär när språket saknas har konsekvent underskattats.

Men äldreomsorgen är ingen integrationsmotor. Tvärtom är det en verksamhet som ställer exceptionellt höga krav på språklig förmåga. Som Kommunal påpekar måste man kunna hantera en dator, dokumentera, larma, skriva avvikelserapporter, föra samtal med anhöriga och andra anställda - och framför allt skapa en värdig och trygg tillvaro för de äldre.

Om det sker missuppfattningar, mer uppgifter läggs på annan personal och medicinhanteringen blir fel riskeras människors hälsa. ”Man vågar inte fråga, man jobbar ensam med risken som det kan medföra. Man skriver på avtalet, men man vet inte vad man skriver på riktigt, och all information som man får skriftlig blir missad”, skriver ett av Kommunals skyddsombud i rapporten.

Hur stort är detta problem? I Kommunals enkät svarar 56 procent av de tillfrågade att det ofta anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper. 53 procent svarar att det ibland anställs ordinarie personal med samma brister. Bara tre procent uppgav att arbetsgivaren har kartlagt personalens språkkunskaper.

Den statliga utredningen Stärkt kompetens i vård och omsorg gav en liknande bild. I en enkät som gjordes bland kommuner ställdes frågan vilka kompetensområden som behövde stärkas. Tretton procent svarade e-hälsa, 33 procent bemötande - och 60 procent språkkunskaper. ”Den låga språknivån är en återkommande synpunkt hos alla företrädare, inte bara kommunala, och lyftes vid samtliga möten under kartläggningen”, skrev utredaren. ”Företrädare har nämnt att språkbristerna hos personalen kan få allvarliga konsekvenser i möten med personer med nedsatt kognitiv förmåga.”

Är detta ett perspektiv som ofta hörs i regeringsförklaringar och budgettider? Nej, då är det uteslutande mer personal som gäller. Att ökad bemanning skulle kunna leda till lägre kvalitet och mer stress för redan anställda förträngs, att det inte finns några reserver att utbildad svenskspråkig personal att tillgå likaså. Äldreomsorgen används genom traineejobb och extratjänster som en arbetsmarknadsåtgärd, helt utan hänsyn till kvalitet.

Medan gymnasieskolan kräver godkänt i svenska från grundskolan, ställer vuxenutbildningar låga krav på svenska. Det förekommer till och med att de bedrivs på andra språk. Detta experiment har inte varit lyckosamt och borde avbrytas.

Daniel BrawSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.