GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Aktivism är inget allmänintresse

Aktivistgrupper ser ut att förlora rätten att överklaga jaktfrågor. Det är betydelsefullt för landsbygden, men framför allt är det en god ordning ur ett juridiskt perspektiv.
Ledare • Publicerad 9 juni 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I slutet av 2020 gav Länsstyrelsen i Värmland tillstånd till licensjakt på sex vargar i ett avgränsat revir.

Det överklagades av bland annat en norsk organisation, som således sågs som berörd av beslutet av en svensk domstol.

Djurhållare tillhör förlorarna på rovdjurspolitiken när aktivister givits inflytande. Nu kräver riksdagen en ändring.
Djurhållare tillhör förlorarna på rovdjurspolitiken när aktivister givits inflytande. Nu kräver riksdagen en ändring.Foto: Johan Nilsson/TT

Accepterandet av att en utländsk förening får överklaga ett förvaltningsbeslut som rör svenska förhållanden var unikt, men följde den juridiska utvecklingen på området.

Nu finns det en riksdagsmajoritet för att ändra på oordningen. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet vill alla göra en minimal förändringen av överklaganderätten och föreslår ett tillkännagivande från riksdagen.

Det har vållat starka protester från miljöorganisationer. Annars seriösa Världsnaturfonden skriver att partierna vill försvaga miljöorganisationers talerätt ”vilket skulle få det få stor negativ påverkan på miljöpolitiken och demokratiska rättigheter i stora delar av världen”. Även Ekoredaktionen sprider uppgiften att det rör sig om en större förändring.

Men i förslaget till tillkännagivande i miljö- och jordbruksutskottet framgår att ändringen endast gäller frågor om licens- och skyddsjakt där ”endast den som direkt berörs” ska ges rätten att överklaga.

Miljöorganisationernas talerätt stadgas i Århuskonventionen. Bakgrunden är att allmänheten skulle ges processuella möjligheter och rätten att vara part i vissa miljömål. Med facit i hand finns det emellertid starka skäl att sätta frågetecken för utvecklingen.

Om tanken var att lokala opinioner och folkrörelser i närområdet skulle ges en juridisk röst så har regelverket öppnat för aktivism. Som om aktivister är bärare av allmänintressen.

I rovdjursfrågan överklagas beslut av nationella organisationer och som framgått ovan även av utländska förbund. Och även facebookgrupper har figurerat i tillståndsprocesser. Om det ursprungligen skisserades ett krav på att den överklagande föreningen skulle ha minst 2000 medlemmar har gränsen sänkts för vad domstolar accepterar. Möjligen kan man här tala om ”gold plating” så kallad nationell överimplementering - när svenska regler om överklaganderätt går betydligt längre än konventionens krav. I rovdjursfrågan får därmed lokala verkliga föreningar en större betydelse, medan utländska eller avlägsna organisationer stryks som parter.

Sett i miljö- och klimatperspektiv är frågan om den juridiska väg som miljörörelsen väljer verkligen gynnar den goda saken. Vid sidan av den utnyttjade talerätten i tillståndsfrågor talar allt fler i olika rörelser om att stämma den svenska staten för ”brott” mot klimatlagen.

”Rättsaktivismens baksida är att de demokratiskt folkvalda organens makt urholkas.”

Rättsaktivismens baksida är att de demokratiskt folkvalda organens makt urholkas. Rimligen svarar en regering inför riksdagen när det gäller klimatpolitiken och inte inför domstolar.

Prioriteringen av domstolsförhandlingar, rättsprövningar och inlagor flyttar också engagemanget bort ifrån den breda folkrörelsen. Medlemmar och opinionsbildning blir mindre viktiga. Denna utveckling kommer från USA där det politiska systemet är betydligt trögare, men passar sämre i den svenska demokratin. I förlängningen riskerar kontakten mellan ledningar och medlemmar försvagas. Engagemanget i just rovdjursfrågan antyder också att naturvårdsorganisationer inte har den bästa kontakten med landsbygdens invånare som påverkas av större rovdjursstammar.

Eller med fårfarmare och andra djurägare som brukar naturen.

Ärligt talat har nog inte miljörörelsen anledning att beklaga om små aktivistgrupper förlorar rätten att överklaga vissa jaktfrågor.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.