83 mil till diktaturens Minsk
Det är 83 mil mellan Stockholm och Belarus - tidigare Viotryssland - huvudstad Minsk. Minsk ligger lika nära Stockholm som Berlin, till Minsk är det kortare än till Kiruna och bara lite längre än till Luleå. Större än så – som en vanlig svensk inrikesflygning - är inte avståndet mellan demokrati och diktatur i Sveriges närhet.
I Minsk fängslas oppositionella, valen är uppgjorda på förhand. Landet tvingade 23 maj ett passagerarflygplan på väg från Grekland till Litauen att vända när det var bara några mil från Vilnius, för att landa i Minsk. En regimkritisk journalist och hans flickvän greps och fruktar dödsstraff. Som effekt får vitryska plan inte längre flyga i EU:s luftrum och våra flygplan ska undvika att passera över Belarus.
President Lukasjenko har styrt landet i 30 år, men är beroende av ryskt stöd. Tidigare, under Ryssland svagaste period, ville han se en union med Ryssland och sig själv som dess ledare. Detta är knappast glömt i Ryssland. Unionen lär komma, men under rysk ledning.
Sedan massprotesterna mot Lukasjenko efter det uppgjorda presidentvalet 2020, då hundratals människor fängslades och demonstranter möttes med batonger, tårgas och gummikulor, är han än mer beroende av ryskt stöd, både politiskt och ekonomiskt.
Belarus ligger som en kil från Ryssland in mot Lettland, Litauen, Polen och inte minst Ukraina. Rysk framskjuten basering intill Natos gränser skulle korta förvarningstider vid en allvarlig utveckling. Genom utgångsbasering i Belarus skulle Ryssland kunna sätta press på Ukraina inte bara från öster och söder, utan också från norr. Ukrainas huvudstad Kiev ligger mycket nära den vitryska gränsen.
Ryssland behöver kunna korsa Belarus för att landvägen ta sig till det ryska Kaliningrad, beläget vid Östersjön mellan Polen och Litauen. Belarus har alltså stor strategisk betydelse. Belarus är en integrerad del av det ryska luftförsvaret och det ryska militära tänkandet.
”Ryssland håller övningar i Vitryssland både för att signalera möjligheten till rysk maktutövning i landet, men också sårbarhet för Vitrysslands demokratiska grannar, som Litauen.”
Ryssland håller övningar i Belarus både för att signalera möjligheten till rysk maktutövning i landet, men också sårbarhet för Belarus demokratiska grannar, som Litauen.
Övningen Zapad -17 omfattade kanske 100.000 ryska och vitryska soldater - även om den officiella siffran var avsevärt lägre – i bl.a. Belarus, Kaliningrad och på Östersjön. I själva verket var ”försvarsövningen” som den tolkades också offensiv till sin karaktär, och riktad mot Nato och Sverige/Finland. Zapad -21 kommer i september att inbegripa ryska och vitryska styrkor, inklusive övning av en rysk-vitrysk armégrupp, har det kommunicerats. Skulle rysk materiel eller ryska styrkor bli kvar i Belarus efter övningen förändras det strategiska läget i Sveriges närområde.
Jag har tidigare pekat på att en säkerhetspolitisk kris i Sveriges närområde, som i Vitryssland, kan nödvändiggöra omprövning av svensk säkerhetspolitik. Det är tillsammans med våra grannländer i Nato som säkerheten i närområdet måste hanteras.
Det Kalla Kriget lever kvar i Belarus och det spelar stor roll för Sverige.
