GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Weyes Blood lyckas få undergången att låta vacker

Skivrecension • Publicerad 24 november 2022 • Uppdaterad 24 november 2022
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Weyes Blood - Grapevine
Weyes Blood - GrapevineFoto: Pressbild
Folk/pop

Weyes Blood – And in the darkness, hearts aglow

Skivbolag: Sub Pop.

Bästa spår: ”Grapevine”.

2019 års ‘’Titanic rising’’ tog många av oss med storm. Nu som då sjunger Natalie Mering som en ung Joni Mitchell över den sorts lummiga musikaliska landskap som Julia Holter också brukar trivas i.

På sitt femte album placerar hon sig i en värld som står i lågor. Sångerna står inte fullt så stadigt på egna ben som senast men i utbyte får vi en större tematisk klarhet. En helhet som bär på pigga reflektioner om mänsklighetens kortsynthet och tendens att närhelst det går skicka över notan till kommande generationer.

Ensam och vilsen försöker hon orientera sig i fördärvet. Sökandes efter ett nytt sammanhang finner hon att i mörkret skiner det ljus som kvarstår allt starkare. Weyes Blood får undergången att låta vacker.

Veckans övriga skivrecensioner:

Alexander ForslundSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.