GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Opersonlig Mia borde nöjt sig med humor och böcker

Mia Skäringers debutskiva borde ha blivit så mycket bättre än den blev. Endast två låtar lyfter.
Skivrecension • Publicerad 19 november 2021
Pop

Mia Skäringer – Maria

Bolag: Lulu/PIAS

Det ska handla om stora känslor, bland låtskrivarna finns Annika Norlin och Molly Sandén, och det framförs av Mia Skäringer Lázár som bland annat sålt ut Globen sex gånger med sin show ”Avig Maria – No more fucks to give”. Då borde det ha blivit så mycket bättre än det blev. Men kanske har hon redan fått ur sig det mesta som komiker och författare?

Skäringers humor och skapargärning bottnar i allvar och det svåra, men när hon bett andra att tonsätta texter från sin bok ”Maria: en kvinnlig komikers dagbok” når det inte fram. Artistpersonan MIA blir opersonlig, hon sjunger tristare än på scen – mumligt – och musiken är Kentinspirerad slentrianpop.

Av nio låtar lyfter bara Oskar ”Moto Boy” Humlebos ”Längtan” och Ane Brun-duetten ”All I ever wanted”.

Bella StenbergSkicka e-post
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.