”Maniac” är en existentiell bladvändare
Maniac
Författare: Benjamín Labatut.
Översättning: Anna Petronella Foultier.
Förlag: Nirstedt/litteratur.
Vad kan man jämföra den holländsk-chilenske författaren Benjamín Labatuts fascinerande dokumentärroman ”Maniac” med? Jo, den har mycket gemensamt med ett par storfilmer. Nolans svartvita ”Oppenheimer” från i år, för att den liksom romanen belyser jakten på den frälsande atombomben. På känslonivå påminner den mer om ”The imitation game”, där Alan Turing knäcker tyskarnas hemliga kod med en egenbyggd dator. Romanen ”Maniac” har också en dokumentär bakgrund i skuggan av andra världskriget. Och hur svårt man än vanligtvis har att engagera sig i nördiga mäns matematikproblem så rinner läsningen fram. Resultatet: en omskakande, existensiell bladvändare.
Den judiske fysikern Paul Ehrenfest (inte Ehrenberg som det står på baksidestexten) gick till sin handikappade sons vårdboende, sköt honom genom ögat och sedan sig själv. Året var 1933. Inledningen på ”Maniac” är minst sagt dramatisk. Sedan får vi följa hans vetenskapskollegas intensiva jakt på lösningar inom fysiken, den som ska befrämja mänskligheten, men som går parallellt med utvecklandet av atombomben.
”Hur svårt man än vanligtvis har att engagera sig i nördiga mäns matematikproblem så rinner läsningen fram.”
Spelteorins skapare Johnny von Neumann var ett besatt geni, som likt många kollegor fått fly Europa och landat i USA. Men det är inte bara nazisterna som är ett hot mot människan – viljan till att finna koderna till atomkärnornas lek, i att bygga en datorn med alla svar, leder också ”Albert Einsteins män” till något delvis lika extremt. Flykten från utrotning och ondskan, leder ”godheten” mot en mänsklig utrotning igen. Vad är ljus, vad är mörker, vad är människan?
Bokens tredje del, om när den koreanske Go-spelaren Lee Segol, utmanar AI är kanske inte riktigt lika stark. Men Labatut (som tidigare gjort succé med ”En fruktansvärd grönska”) är onekligen mycket på spåren. Han leker med romanformen och en historisk verklighet, leker med en berättelse som skenbart handlar om då, men som förstås beskriver oss idag. ”Maniac” är en mycket läsvärd, filosofisk roman, skickligt manövrerad på slak lina.
