Annons
Low är med nya skivan fortsatt förknippade med evig genialitet
Skivrecension • Publicerad 23 september 2021
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Rock
Low – Hey what
Bolag: Sub pop/Playground
Low har stått stadigt vid min sida sedan debuten “I could live in hope” 1994. Visserligen med en viss stagnation och halvlyckade experiment då och då.
Förra albumet “Double negative” var dock det bästa Minnesota-duon gjort på nästan 20 år. Det äkta paret Mimi Parker och Alan Sparhawk skapade magi ihop med producenten BJ Burton (även Bon Iver).
Nya skivan är ännu ett imponerande kapitel där de samarbetar igen. Den pastorala minimalismen och Parkers änglalika sång blandas med en skrapig och distad ljudbild. De lyckas hitta en balans mellan det storslagna och trasiga. Tillsammans med amerikanskan Lingua Ignota är det här årets mest känsloladdade album och Low är fortsatt förknippade med evig genialitet.
Här saknas innehåll
Fredrik SöderlundSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons