Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hetast på marknaden just nu – manusförfattare

Sveriges manusförfattare surfar på strömningsvågen. Behovet av bra historieberättare bara växer när de internationella jättarna utmanar traditionella tv-bolag i slaget om den svenska publiken.
Lisa Ambjörn tycker att det är bra att manusförfattarnas status har höjts i samband med strömningsboomen: ”I det långa berättandet måste man ha starka manusförfattare, för att bibehålla världen, karaktärerna och de långa bågarna”, säger hon.
Lisa Ambjörn tycker att det är bra att manusförfattarnas status har höjts i samband med strömningsboomen: ”I det långa berättandet måste man ha starka manusförfattare, för att bibehålla världen, karaktärerna och de långa bågarna”, säger hon.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Gizem Erdogan som polisen Leah i SVT-dramat "Tunna blå linjen". Cilla Jackert har fått mycket beröm för manuset till tv-serien. Pressbild.
Gizem Erdogan som polisen Leah i SVT-dramat "Tunna blå linjen". Cilla Jackert har fått mycket beröm för manuset till tv-serien. Pressbild.
Foto: SVT
Carla Sehn och Maria Nohra i SVT Play-serien "Sjukt" som Lisa Ambjörn har skrivit manus till. Pressbild.
Carla Sehn och Maria Nohra i SVT Play-serien "Sjukt" som Lisa Ambjörn har skrivit manus till. Pressbild.
Foto: SVT
Manusförfattaren Cilla Jackert kom in i yrket via tv-såporna i mitten av 1990-talet och hade aldrig kunnat föreställa sig den efterfrågan på manus som finns i dag. Arkivbild.
Manusförfattaren Cilla Jackert kom in i yrket via tv-såporna i mitten av 1990-talet och hade aldrig kunnat föreställa sig den efterfrågan på manus som finns i dag. Arkivbild.
Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Manusförfattaren har en lång historia som film- och tv-branschens Askungen: slavande vid skrivmaskinen men aldrig bjuden på balen. Blev det succé fick regissören ta emot det mesta av kredden – blev det fiasko var det lätt att skylla på att manuset inte höll måttet.

Men nu har manusförfattarna äntligen fått sin prins, och han heter Netflix. Eller HBO. Eller rentav SVT Play. Med ett strömningslandskap som verkar utökas med en ny tjänst i månaden pågår en ständig kamp om nya historier, och människorna som kan koka ihop dem.

– När jag började jobba som manusförfattare 1995 så hade jag aldrig kunnat föreställa mig den här efterfrågan som finns i dag – branschen äter ju författare, säger Cilla Jackert, som ligger bakom SVT-succén ”Tunna blå linjen”.

Strömningsboomen slog till

Hon tog sig in i yrket via såpor, som gav unga manusförfattare en chans att pröva sina vingar. Men såporna dukade under och under många år fanns det inga sådana slussar in i branschen – inte förrän strömningsboomen slog till.

– Jag är så otroligt tacksam för att ha kommit ut i den här industrin nu, säger manusförfattaren Lisa Ambjörn.

Hennes karriär har gått i ett sedan hon tog examen från Stockholms Dramatiska Högskola 2018. Då hade hon redan fått jobbet som huvudförfattare för SVT-serien ”Sommaren 85”, och kanalen hade också tackat ja till hennes självbiografiska komediserie ”Sjukt”. Nu jobbar hon med dramaserien ”Young royals”, hennes första samarbete med Netflix.

– Det finns så mycket pengar och bredd i branschen nu och det gör att kanalerna vågar satsa på saker som sticker ut. Det är en jäkla dröm att få befinna sig i det. Det enda negativa är att tidsramarna pressas, eftersom alla vill komma ut med den bästa idén så fort som möjligt, säger Lisa Ambjörn.

"Otroligt mycket tv-drama"

Martina Österling på Albatros Agency är agent åt många manusförfattare, och hon märker tydligt den skenande efterfrågan – även på oprövade talanger.

– Det blir lättare och lättare att få in nya namn i manusrummen, eftersom det utvecklas så otroligt mycket tv-drama just nu. Det finns verkligen möjligheter för alla typer av manusförfattare. Och beställarna får fajtas om de bra projekten, säger hon.

Manusförfattarna jagas både av de kommersiella strömningsjättarna och av de traditionella tv-bolagen. När publiken efterfrågar kvalitetsserier på längden och tvären måste alla tänka nytt. Public service-kanalerna och de internationella strömningstjänsterna göder varandra, menar Lisa Ambjörn.

– Netflix mår bra av att SVT gör ”Tunna blå linjen”. ”Skam” hade bara kunnat finnas som ett tioårigt testprojekt på NRK, men den serien har inspirerat till massor av grejer som vi kan se på strömningsjättarna nu, säger hon, och får medhåll av Expressens tv-kritiker Mattias Bergqvist:

– Svenskproducerat drama är mycket bättre nu än för tio år sedan, rent generellt. Som en konsekvens av konkurrensen så måste alla höja sig, helt enkelt.

"Finns en risk"

Pandemin har inte rubbat manusförfattarnas uppåtkurva, snarare tvärtom. Medan många andra filmarbetare fick lämna halvfärdiga inspelningar kunde manusförfattarna fortsätta som vanligt med att skriva på sin kammare.

Mattias Bergqvist hoppas att pandemin har gett dem tid att gräva djupt i lådorna och ta en ny utvecklingsvända med osålda projekt.

– Det finns alltid en risk i att när det ska vara mer och mer innehåll, att folk aldrig riktigt får chansen att landa i en idé och göra den så bra som möjligt. Men om den här pausen har gett dem en chans att vässa sina unika idéer, så kommer det att ge ännu bättre serier om några år.

Manusnestorn Cilla Jackert funderar på vilka som ska konsumera allt innehåll som produceras.

– Det görs så fruktansvärt mycket bra innehåll, det skrivs en massa fantastiska böcker, det görs en massa bra tv-serier och poddar. Vi har ju bara 24 timmar på dygnet – vem ska läsa, titta och lyssna på allt det här? Jag begriper faktiskt inte det.

Lisa Ambjörn tror att styrkan med ett myllrade strömningsutbud är att många olika sorters berättelser får plats.

– Det blir ett smörgåsbord av nischade små historier, där fler kan känna igen sig.

Fotnot: ”Sjukt” och ”Tunna blå linjen” finns att se nu på SVT Play.

Fakta: Tips på nya strömningssatsningar

Mattias Bergqvist tipsar om kommande strömningssatsningar
”Mäklarna” (Discovery plus, premiär 7 maj)
Kjell Bergqvist får sällskap av William Spetz i en omstart av den populära SVT-serien, med manus av Ulf Malmros. ”Det är ett väldigt smart drag av Discovery, att ta något som har fungerat väldigt bra tidigare för SVT, som har legat och vilat, och så göra nytt med det.”
”En kunglig affär – berättelsen om Kurt Haijby” (SVT, premiär julen 2021)
Staffan Göthe och Sverrir Gudnason spelar kung Gustav V och krögaren Kurt Haijby, kungens påstådde älskare. ”Manusförfattaren Bengt Braskered började fundera på den här historien på 1990-talet. Att det har legat och marinerat så länge, där tror jag att det finns något som kan lyckas.”
”Clark” (Netflix, premiär okänd)
Bill Skarsgård spelar Norrmalmstorgsrånaren Clark Olofsson, i regi av Jonas Åkerlund. ”Det är en historia som är väldigt lokal men som också är allmänmänsklig och har potential att funka i andra länder.”

Fakta: Tips på nya strömningssatsningar

2005 Youtube lanseras
2006 SVT drar i gång sin Play-tjänst
2007 Viasat lanserar Viaplay.
2009 TV4 Play har premiär
2012 Netflix introduceras i Sverige. HBO startar en nordisk strömningstjänst.
2015 Discovery Networks Sweden lanserar Dplay, som senare blir Discovery Plus.
2016 Amazon Prime smyger i gång i Sverige.
2019 SVT Play går om SVT:s linjära kanaler i antal tittare. Netflix och HBO lägger ut sina första svenskproducerade serier, ”Störst av allt” och ”Gösta”. Apple TV Plus lanseras i Sverige.
2020 Disney Plus lanseras i Sverige

Läs mer