GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Helena von Zweigbergks nya roman lyfter fram en intressant del av kvinnohistorien

Jag kommer att tänka på tv-serien ”Vår tid är nu” när jag läser Helena von Zweigbergks senaste roman, ”1959”. Kanske är det omsorgen om detaljer som gör det, det tidstypiska skildras med pregnans och kunskap. Det ger ett liv och en trovärdighet åt skildringen som är nöjsam.
Bokrecension • Publicerad 7 maj 2022
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Helena von Zweigbergk är författare, radioprofil och programledare. Hon inledde sitt skönlitterära författarskap 2001 med en deckarserie om fängelseprästen Ingrid.
Helena von Zweigbergk är författare, radioprofil och programledare. Hon inledde sitt skönlitterära författarskap 2001 med en deckarserie om fängelseprästen Ingrid.Foto: Mattias Edwall
Roman

1959: Ingrid och George, en kärlekshistoria

Författare: Helena von Zweigbergk

Förlag: Norstedts

Handlingen kretsar kring läraren och akademikern Ingrid, ung änka, som lever ett gott liv med sin son. Hon gillar sitt jobb, älskar den frihet hon har, tillbringar kvällarna med att läsa. Allt är frid och fröjd tills hon träffar George och blir med barn. Äktenskap blir nödvändigt men hennes farhågor om att hennes liv ska bli inhägnat och förminskat håller tillbaka glädjen. George är mest glad men uppfattar en avog hållning som gör honom osäker.

Så långt allt väl. Det här är en på många sätt välskriven roman som nog fångar den ambivalens många kvinnor hade. Brytningstiden när kvinnor studerade, gick ut i arbetslivet och upplevde en frihet att bestämma själv samtidigt som normen sade att en kvinna – i synnerhet om hon hade barn – skulle vara hemma och serva barn och man. George tar sig också stora friheter, han söker och tackar ja till ett jobb i Malmö utan hennes vetskap, han är svartsjuk mot en man som han misstänker har uppvaktat Ingrid. Hon kämpar för att få bo kvar i centrala Stockholm. Han vill ut till den moderna förorten – utan en tanke på att han kommer att åka in till staden varje dag, hon blir lämnad åt monotonin i en inte färdig stadsdel.

Det är här som boken inte riktigt håller. Ingrid framställs i början som framåt och tänkande. Hennes vänner, som rör sig i filmbranschen, ser med beundran på henne. Att hon, liksom nästan alla i boken, känner sig som en lantlolla är en annan sak. Det är därför svårt att förstå den osäkerhet hon utvecklar i relationen till George. Han, liksom hans föräldrar, får lite för få nyanser och blir skurkar. Dynamiken hade kunnat vara större mellan de två personerna.

En anledning till frånvaron av dynamik kan vara att författaren inte riktigt verkar lita på sina läsare utan gärna förklarar hur personerna tänker och vad de känner. Jag känner inte att jag får eget utrymme för tolkning, vilket är tröttande.

Med detta sagt vill jag ändå framhålla att boken är en fin tidsstudie och lyfter fram en intressant del av kvinnohistorien. Ofta kommer jag att tänka på en välgjord tv-serie, den här boken hade gjort sig utmärkt som en sådan.

Maria EhrenbergSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.