Annons

Din trädgårds koloniala rötter

Den nya utställningen "Markkontroll" på Bildmuseet i Umeå visar hur vår relation till växter är historiskt färgad av västerländsk kolonialism och miljöförstöring.
Konst • Publicerad 25 september 2020
"Desert garden" från 2015 av konstnären Hanan Benammar ingår i Bildmuseets utställning "Markkontroll". Benammars installation är en protest mot hur ökenbefolkning och deras kunskap om växter åsidosätts av myndigheter. Pressbild.
"Desert garden" från 2015 av konstnären Hanan Benammar ingår i Bildmuseets utställning "Markkontroll". Benammars installation är en protest mot hur ökenbefolkning och deras kunskap om växter åsidosätts av myndigheter. Pressbild.Foto: Hanan Benammar
Maria Thereza Alves bronsskulptur "When they come, flee, said my grandmother to my mother. When they come, flee, said mother to me" från 2014. Skulpturen föreställer jackfrukten som fördes från Asien till Brasilien av portugisiska kolonisatörer. Pressbild.
Maria Thereza Alves bronsskulptur "When they come, flee, said my grandmother to my mother. When they come, flee, said mother to me" från 2014. Skulpturen föreställer jackfrukten som fördes från Asien till Brasilien av portugisiska kolonisatörer. Pressbild.Foto: Umeå Bildmuseum
Céline Condorellis verk "Zanzibar 1:10" från 2018 ställer frågor kring "det vilda och det tämjda", samt vad som händer när växter förflyttas inomhus för att bli dekoration. Pressbild.
Céline Condorellis verk "Zanzibar 1:10" från 2018 ställer frågor kring "det vilda och det tämjda", samt vad som händer när växter förflyttas inomhus för att bli dekoration. Pressbild.Foto: Doyun Kim

Cocoxochitl kallade aztekerna den färgglada blomma som så småningom skulle föras till Europa och få namnet dahlia, namngiven efter Carl von Linnés lärjunge Anders Dahl.

I somras gick debatten varm om just Carl von Linné. Vissa menade att Linnés statyer borde rivas på grund av hans kategoriska uppdelning av mänskligheten i olika grupper. Andra menade att han var en svensk nationalskatt eller framhöll att anklagelserna om rasbiologi var överdrivna och byggde på missförstånd.

Annons

I utställningen "Markkontroll", som blandar fotografier och installationer med akvareller och ljudkonst, blir det åtminstone tydligt att Linnés sätt att hierarkisera och klassificera växter efter den "binominala nomenklaturen" raderade ut mycket av deras ursprung.

– Redan de tidiga naturexpeditionerna ville ju gärna uppkalla växter efter kända personer i väst, men från och med Carl von Linné och hans system var tanken ganska mycket att "städa bort det gamla". Ursprungliga namn och kunskaper skulle ge plats för det här logiska systemet som alla skulle kunna förstå, säger Sofia Johansson som är museiintendent på Bildmuseet i Umeå.

Asiatisk växt i Amazonas

Betydelsen av växternas historieomskrivning uppmärksammas bland annat i konstnärerna Hanan Benammar och Maria Thereza Alves verk. Alves har bidragit med skulpturer i brons föreställande frukter från jackfrukträdet trädet, som från början kommer från sydöstra Asien men fördes till Brasilien av portugisiska kolonisatörer. I dag har det ersatt ursprunglig flora i landets regnskogar.

Sofia Johansson hoppas att utställningen ska väcka tankar kring vem som haft makten att definiera växternas betydelse, och om den går att återerövra?

– Ursprungliga namn hade ofta att göra med användningsområden, som medicinska växter, födoämnen eller i magiska ritualer, berättar Sofia Johansson.

Imperiebyggande

Klassifikation är ett av tre teman i "Markkontroll". Utställningen utforskar även växter som handelsvara, och ger en historisk blick på de tidiga naturexpeditionerna från 1500-talet fram till 1700-talet när västvärlden hade kapplöpning i imperiebyggande och kolonialstaterna kartlade både växter och nya territorier.

– I efterfölje så ockuperade och plundrade man. Inom växthistoria finns många kopplingar till kolonialismen och allt som har med den att göra, som slaveri och triangelhandel, säger Sofia Johansson.

Utställningens enda svenska konstnär är Gerd Aurell. Hon har fokuserat på växternas koppling till politik och särskilt på hur skogsbruket på 1960-talet i norra Skandinavien använde växtgiftet hormoslyr som fick allvarliga konsekvenser för naturen.

– Det man ville bli av med var lövträd, eftersom det inte var lika lönsamt. Så fort man huggit ett kalhygge stack det upp lövträd som hindrade barrträden att komma upp. Resultatet är att det som i dag kallas "biologisk mångfald" har blivit kraftigt begränsad i de här områdena, och det är ganska stora områden vi pratar om, säger Sofia Johansson.

"Markkontroll" öppnar 27 september och pågår till 11 april nästa år.

Fakta: Markkontroll

Plats: Bildmuseet i Umeå.

När: Från 27/9 till 11/4 nästa år.

Visas: Utställningen rymmer verk av några konstnärer som intresserat sig för botaniken politiska dimensioner: Maria Thereza Alves, Gerd Aurell, Hanan Benammar, Céline Condorelli, Suzanne Husky och Mónica de Miranda.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons