Rondellhundar piffar upp i trafiken
Läser i en tidning om "Jihad-Jane", som vill döda konstnären Lars Vilks för att han ritat Muhammed som rondellhund Hennes liv liknar en countrylåt, står det i rubriken. Vän av ordning undrar vilken countrylåt det gäller. Countrydrottningen Dolly Partons paradlåt "9 to 5", kan det ju knappast vara, även om jag gärna medger att det kan vara träligt att ha ett kontorsjobb. Om den låten nu räknas till musikgenren hästjazz, förstås. Det finns säkert någon annan, mera tårdrypande text från Nashville som stämmer in på Jihad-Janes liv.
Jag vågar inte tänka närmare på vilken låtgenre som skulle passa till mig själv. Tänk om folk tycker att mitt liv stämmer in på någon squaredancehit eller någon bugglåt av Lasse Stefanz. Jag hatar att dansa. Men samtidigt är det ju bara att erkänna att man vill framstå som lite ball fast bäst-före-datum är passerat. En läcker soullåt eller en pampig Beethovensymfoni skulle man ju däremot inte skämmas för att kopplas ihop med. Möjligen skulle Cornelis Vreesvijk kunna duga. Det är svårt när man tänker efter. Och farligt riskabelt att det blir "Hönan Agda" i stället för något seriöst.
En titt på veckans svensktoppslista kanske skulle kunna ge vägledning, men de fyra första titlarna den här omgången är på engelska, och sjuan, "Ge oss år tillbaka" med Christer Sjögren känns sådär. Möjligen passar mitt liv in på veckans nummer 10 på Svensktoppen. Det är Lars Winnerbäck med låten "Jag får liksom ingen ordning". Går även att applicera på mina döttrar när det gäller att städa sina rum.
Å andra sidan fungerar sällan den här typen av kopplingar. När vi nyligen avtackade en arbetskamrat med elak allsång valde låtskrivaren melodin "Pärleporten" till den nya texten, och någon person som står längre bort från frikyrkoidealen än den avtackade gapskrattande, vindrickande, fräckisberättande, militanta feminist som sången handlade om kan jag inte tänka mig.
För att återknyta till rondellhundar, så väntar jag med spänning på att bli varse om det finns någon framtid för dessa djur. De var rätt trevliga där de piffade upp trafiken.
Men Heureka! Kanske kläckte jag just en idé värd att ta vara på såhär i valrörelsens begynnelse? Rondellhundar med politikeransikten, exempelvis Oskarshamns stolthet Peter Wretlund, Mönsterås egen Roland Åkesson, Ölands oförtröttlige Per Lublin och så en liten rondellvalp med Kalmars kommunalråd Johan Perssons ansikte skulle ju sitta alldeles perfekt som alternativ till traditionella valaffischer. Eventuellt med ackompanjemang av passande musik ur dolda högtalare.
Vad väntar ni på? Ut och snickra ihop hundar vet jag, politiker.
Glad lördag!
