unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Kristna värderingar inte längre töntstämplade

Fler vill satsa på ett samhälle med kristna värden trots att färre identifierar sig som kristna.
Kristna värderingars företrädare: Alf Svensson och Ebba Busch Thor.
Kristna värderingars företrädare: Alf Svensson och Ebba Busch Thor.
Foto: Pavel Koubek / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Mellan 2010 och 2018 hände något intressant i den allmänna opinionen. Andelen som tycker att det är en bra idé att ”satsa på ett samhälle med kristna värden” dubblerades, från 20 till 40 procent. Detta skedde dessutom helt utan att någon allmän väckelse hade inträffat. Det är idag en mindre andel som identifierar sig som kristna än vad det var 2010.

Detta något oväntade resultat kommer från en återkommande undersökning som har gjorts av Surveyinstitutet vid Linnéuniversitet. Institutets föreståndare, professorn i statsvetenskap Magnus Hagevi, påpekar i en kommentar att stödet för att satsa på kristna värden inte har varit så starkt sedan mitten av 1980-talet.

Vad människor menar med satsa på kristna värden är en annan, och svårare, fråga. Är det att främja dygder som klokhet, rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet? Är det att visa större omsorg om hemlösa, fattiga eller fängelsedömda? Eller är det, med en hypotes som Hagevi testar, att det svenska samhället ska vara för människor som har kulturell bakgrund i kristendom?

Det sistnämnda kan faktiskt uteslutas. Det går inte att finna mer än ett mycket svagt samband mellan ökande stöd för kristna värden och en restriktiv flyktingopinion.

Men likväl torde det ökande intresset för kristna värden, eller kanske snarare en kristet präglad kultur, ha att göra just med flyktinginvandringen.

Under de senaste åren har frågor som skolavslutningar i kyrkan och luciafirande väckt upprördhet över att traditioner kompromissas bort. Efterfrågan på skilda badtider har väckt frågor om vems syn på förhållandet mellan könen som egentligen ska gälla. Och argument i stil med att om kyrkornas klockringning tillåts måste också böneutrop tillåtas har gjort sitt för att skapa en känsla av främlingskap i det egna landet.

Hagevi formulerar det något polemiskt som att det ökade stödet ”till viss del förklaras av invandrarkritiska människors vilja att kunna exkludera människor”. Ett annat sätt att uttrycka saken är att i jämförelse med de alltmer påtagliga alternativen framstår kristna värden inte längre som så töntiga.

Kanske är det detta som återspeglas i det allt starkare stödet för Kristdemokraterna? I alla år har det funnits en diskussion om att ett namn som börjar med Krist- stöter bort väljare och signalerar att bara regelbundna gudstjänstbesökare omfattas. I opinionen visar sig nu att medborgarna mycket väl kan tänka sig att satsa på kristna värden utan att fördenskull själva vara kyrkoaktiva eller gudstroende.

I andra lägen har det kanske låtit lite pinsamt och främmande när Kristdemokraterna har försökt föra fram kristna värderingar. Men när Ebba Busch Thor nu säger att det bara är genom att stå ”fast förankrade i den judisk-kristna etiken – vårt etiska modersmål – som vi kan sätta stopp för framväxten av parallellsamhällen”, är det i linje med vad en rätt tydlig opinion också uppfattar.

Det innebär att statsminister Löfvens kritik mot KD för att ha glömt bort de kristna värderingarna faller platt. Väljarna som vill satsa på kristna värden har gissningsvis inga problem med att alla riksdagspartier som kan tänkas vara intresserade av saken får möjlighet att stödja en sådan politik.

Läs mer

Lena Einhorn verkar vilja rädda det judiska folkets bibliska historia, snarare än att bidra till en vettig vetenskaplig diskussion.

Kultur

Lena Einhorn kokar soppa på en spik i sin nya bok

Författaren letar efter sanningen mellan raderna men det står inget där, skriver en skeptisk Mikael R Karlsson.

Kultur

Viktig bok inifrån en svartsjuk och sexgalen pojkväns huvud

Boken ”Närmanden” skulle kunna ge tonårskillar verktyg för att reflektera kring sin sexualitet.

Författaren, kulturdebattören och journalisten Elisabeth Åsbrink är aktuell med boken "Övergivenheten”, om ett judiskt arv att återerövra.

Kultur

Elisabeth Åsbrink samlar judiska släktminnen till en stark historia om kärlek och hat

”Övergivenheten” skildrar en familj i skuggan av antisemitism och rotlöshet.

Donia Saleh

Kultur

Boklistan: Debutroman om systerskap går upp i topp

Recensenterna väljer de bästa böckerna just nu.

Självlärd kock fick pris för sina kroppkakor

Emmaboda

Självlärd kock fick pris för sina kroppkakor

Kristdemokraterna har senarelagt utdelningen av Vittsippspriset, men nu har det överlämnats till Annika Johansson och hennes Annikas Kroppkakor.

Johanna Ekströms bok om sin mamma, den stroke-drabbade författaren Margareta Ekström, är lysande.

Kultur

Johanna Ekströms modersporträtt är en av årets viktigaste böcker

Här gäller kött och blod, här gäller inte några sentimentala suckar, skriver Christian Swalander.