Måste man vara frisk för att vara sjuk?
Det är svårt att begripa hur någon kan vara så uppenbart nonchalant inför en medmänniska i nöd. Att personen därutöver utbildats just till att hjälpa sjuka gör det än mer oförklarligt.
Den svenska vården håller världsklass, om man får tillgång till den. För att få tillgång till adekvat vård måste man vara påstridig, påläst, verbal och ha en lagom stor dos misstro mot auktoriteter. Om man ska vara krass kan man hävda att vården är en klassfråga där den som har kunskap, tid och pengar också har större chans att överleva.
När den 23-årige mannen dog i sitt hem var det efter att han ringt till SOS Alarm tre gånger. Vid dessa tre gånger bönade och bad han om att få en ambulans eftersom han inte kunde andas. Hans desperation gick inte att ta miste på, ändå trodde sköterskan inte på honom.
Det finns olämpliga människor inom alla yrken. Men få yrkesgrupper åtnjuter så stor respekt per automatik; läkarens ord är heliga. I den bästa av världar stämmer det väl, men vad händer i de fall då det inte är så? Vad händer med den patient som i god tro överlämnar sig i en inkompetent läkares händer? Den patient som är dåligt påläst, som är för svag för att kämpa med näbbar och klor, som helt enkelt ger sig, vad händer med den?
I värsta fall inträffar det värsta. Av utdraget ur samtalet mellan sköterskan och 23-åringen framgår att 23-åringen gång på gång påtalar att han inte kan andas varpå sköterskan svarar: ”Ja, men du pratar utan problem och för mig så hör jag inte att du har några andningsproblem.” 23-åringen: ”Jag ringer för att jag inte kan andas. Jag kan inte andas längre.” Sköterskan: ”Men du andas jättebra. Jag hör inte annat än att du andas.” Sköterskan: ”Sätt sig upp nu!” 23-åringen: ”Jag ramlar bara ihop.” Sköterskan: ”Nej. Sätt dig upp nu! Du kan hålla i dig i toaletten, eller i handfatet eller vad det nu är som finns i närheten. Så kan du hålla i dig. Sätt dig upp nu!” 23-åringen: ”Jag kan inte andas. Oj.” Sköterskan: ”Ja, men du andas jättebra. Jag lovar dig.”
Sen dör 23-åringen på golvet innanför ytterdörren till lägenheten med dörren han lämnat på glänt.
Den ansvariga sköterskan, med flera års erfarenhet inom vården, har flera anmälningar mot sig sedan tidigare. Trots detta har han fått behålla sitt jobb. Enligt SOS Alarm fick han extra utbildning. Frågan är varför han inte fick gå där och då? Varför en oskyldig människa skulle behöva sätta livet till för att en annan skulle få behålla jobbet – trots uppenbar inkompetens?
I dag har han förlorat sin anställning på SOS Alarm. Men hur många ytterligare finns kvar? Hur många till oskyldiga människor ska offras på samma inhumana vis? I ett land med skyhöga skatter och oändliga utbildningsmöjligheter måste lägstanivån inom vården vara osedvanligt hög. Den som gör fel måste gå. Allt för att den som uppsöker vård alltid ska veta att personalen finns där för honom, aldrig tvärtom.
Alice Teodorescu