Storbråk mellan kommun och arkitekt om glashus på Malmen: "Oerhörd förolämpning"
I december förra året var detaljplanen för en så kallad ”infill”, ett hus mellan två andra med korta eller inga avstånd till nästa hus, klar. Detaljplanen är hårt reglerad. Om byggnadens gestaltning står bland annat att den ska ta hänsyn till de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena i omgivningen, att materialvalen och detaljeringsgraden ska anpassas till omgivningens, att byggnaden ska upplevas som två byggnader och att det inte får vara balkonger mot gatan.
I våras stämplades en bygglovsansökan för ett ”stadsmässigt flerfamiljshus” in på samhällsbyggnadskontoret. Beskrivningen då var vit puts med inslag av kalksten och svart panel. Ett flertal träffar med samhällsbyggnadskontoret följde och ett flertal olika varianter på fasaderna har tagits fram. Ut mot gatan är det stora glaspartier, från golv till i alla våningsplan först, senare undantas gatuplanet på ena sidan ytterdörren där hyvlad kalksten ritas in. Vit puts i stora delar mot rött tegel. Ritningarna anpassas för att komma till rätta med de 25 anmärkningar på tillgänglighet som samhällsbyggnadskontoret lämnat.
I slutet av september skickas slutversionerna in till kontoret, med in med bilder på byggnader i närheten och från andra platser, som inspirerat formspråket. Volym, höjder och storlek följer detaljplanen. Men handläggaren är inte nöjd.
Efter ett par veckor utvecklar stadsarkitekt Maria Houmann och handläggaren sina synpunkter om gestaltningens anpassning och ritningarnas kvalitet skriftligt över fyra sidor. Gestaltningsmässigt anses huset inte hålla måttet. Referensobjekten, två hus på andra sidan Esplanaden, är inte omtolkade på det sätt som påstås, menar de kommunala arkitekterna.
”Det går inte att utläsa att det aktuella förslaget refererar till dessa byggnader. I förslaget är fasaden istället ett kollage av glas, tegel, puts och kalksten. De föreslagna byggnaden saknar den tyngd och de principer som beskrivs i referensbilderna”, skriver de och fortsätter resonemanget om begreppet ”infill i en bilaga” exemplifierat med bilder. Utöver kritiken mot utformningen gör de stora fönstren att lägenheterna blir mycket exponerade för insyn och brister i fråga om privat sfär i bostaden, förklarar kommunarkitekterna.
Mats Dahlströms respons på mejlet är kort och kärnfull.
”Att som arkitekt med över 40 års erfarenhet, tio stadsbyggnadspris och anlitad som kunnig i arkitekturhistoria och särskilt Kalmars arkitektur få ert mejl är en oerhörd förolämpning”, skriver han och kompletterar brevet med ett CV och en lista över stadsbyggnadspriserna han fått genom åren. Sex av tio är utdelade av Kalmar kommun.
Han meddelar att huset inte kommer att ritas om mer än marginellt, och att nämndens politiker får avgöra saken istället för tjänstemännen.
”Jag har en förhoppning att de litar på mig efter mina 43 år som arkitekt i Kalmar”Mats Dahlström, arkitekt
Barometern har sökt Mats Dahlström som avböjer en intervju. Men han ger en kommentar via mejl om varför han reagerat så starkt på handläggarnas och stadsarkitektens synpunkter på huset.
”Jag var frustrerad eftersom jag har jobbat med kvarteret Domherren 21 sedan 2016, och då även varit med och utformat detaljplanen som jag anser att vi följer fullt ut. Så vi bör få bygglov. Nu fick jag igår (onsdag, reds. anm.) möjligheten att presentera projektet för byggnadsnämndens ledamöter, så jag har en förhoppning att de litar på mig efter mina 43 år som arkitekt i Kalmar”, skriver Mats Dahlström och berättar att det var samhällsbyggnadskontorets eget exempel på en bra infill som blev droppen.