Annons

Héctor Barajas: Héctor Barajas: ”Ert förtroende gör att Barometern-OT kan fortsätta gräva”

Barometern-OT fortsätter med sin satsning på fördjupande, granskande journalistik. Det är en sorts journalistik som kräver stora resurser.
Det är också en journalistik som till sitt innehåll och presentation är unik och oftast får oväntade resultat.
Héctor BarajasSkicka e-post
Kalmar län • Publicerad 11 januari 2021 • Uppdaterad 18 november 2021
Héctor Barajas
Detta är en personligt skriven text i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Under 2020 gjorde redaktionen ett stort antal granskningar, kartläggningar och reportage. Ambitionen är att projekten ska leva upp till vårt uttalade publicistiska mål att göra samhällsnytta. Den fördjupande journalistiken kan vara ett effektivt verktyg för att förbättra samhället genom att uppmärksamma fel som behöver rättas till.

De vi granskar ska kunna framföra sina bästa argument, som till exempel när tidningen granskade Kalmar Vattens interna representationer. Granskningen som Rasmus Jeppsson gjorde publicerades i slutet av januari.

Annons

Det kommunala bolaget bjöd ofta sina anställda på alkoholhaltiga drycker under konferenser och resor. Företagets ledning medgav att det var fel att göra det och har sedan dess ändrat policyn. Varken skattepengar eller vattenavgifter ska numera gå till vinprovningar och dyra kvällsmiddagar.

Sjuksköterskorna på IVA och centraloperation berättar att många kollegor har slutat under året. Marcus Johansson, anestesisjuksköterska, Madelene Bjärfors, anestesisjuksköterska, Nina Bergqvist, narkossköterska, Jeanette Jeppsson, operationssjuksköterska, Kerstin Näsman, anestesisjuksköterska, Marie-Helen Lindén, operationssköterska, Frida Andersson, anestesisjuksköterska och Anna Isaksson, anestesisjuksköterska, menar att löneläget gör det svårt att rekrytera.
Sjuksköterskorna på IVA och centraloperation berättar att många kollegor har slutat under året. Marcus Johansson, anestesisjuksköterska, Madelene Bjärfors, anestesisjuksköterska, Nina Bergqvist, narkossköterska, Jeanette Jeppsson, operationssjuksköterska, Kerstin Näsman, anestesisjuksköterska, Marie-Helen Lindén, operationssköterska, Frida Andersson, anestesisjuksköterska och Anna Isaksson, anestesisjuksköterska, menar att löneläget gör det svårt att rekrytera.Foto: Privat

Knappt en månad senare publicerades granskningen av regionens kostnader för den inhyrda vården. Karin Lagerström kunde i slutet av februari visa dels att kostnaderna mer än fördubblats, dels att endast en tredjedel hade köpts in från bolag med ramavtal, vilket gjorde upplägget dyrare.

Granskningen visade dessutom att löneskillnaderna mellan fastanställda och inhyrda vårdkonsulter skapar påtaglig frustration på länets sjukhus och kliniker. ”Det svider att lära upp någon som har betydligt mer i lön”, påpekade en sjuksköterska.

bild 1/19

Det krävdes många dagars arbete för att komma i mål med granskningen av den inhyrda vården. Att jobba systematiskt på uppdrag av er läsare och att satsa mycket tid på att vända på frågeställningar präglar arbetet för reportrarna som ingår i det vi kallar Grävnavet, alltså vår avdelning för granskande journalistik.

Giftolyckan 1973 var en dramatisk händelse som lämnade farligt avfall efter sig.
Giftolyckan 1973 var en dramatisk händelse som lämnade farligt avfall efter sig.

Dessa tre granskningar hade sin början i läsarnas frågor och tips. Ett möte på en bänk i Kalmarsundsparken blev till exempel startskottet för granskningen av länsstyrelsen och maktkampen som föregick avsättningen av landshövdingen. Det var inget lätt uppdrag på grund av den utpräglade tystnadskulturen på myndigheten. Det var också mycket rykten och olika agendor som stod emot varandra.

Granskningen av fetmavårdens baksidor blev möjlig inte minst tack vare att hundratals fetmapatienter svarade på vår enkät och berikade texterna med sina vittnesmål. Att ni läsare delar med er av era erfarenheter blir ofta avgörande för resultatet. Och vi tackar verkligen för förtroendet.

Ibland räcker det med tillfälliga, oplanerade möten och ett kort samtal med till exempel en vanlig fågelskådare för att få Grävnavets reportrar in på ett oväntat, spännande spår som ledde oss hela vägen till en oerhört giftig båtolycka 1973.

En fågelskådares sönderfrätna stövlar blev ett tydligt exempel på varför vi inte kan fortsätta sopa gamla miljösynder under mattan eller gömma dem under frisk jord. Förr eller senare måste allt upp till ytan igen.

Landshövdingen och länsrådet log gärna framför kameran, men deras arbetsrelation var ansträngd på grund av den enes ledarskap och den andres jävssituation.
Landshövdingen och länsrådet log gärna framför kameran, men deras arbetsrelation var ansträngd på grund av den enes ledarskap och den andres jävssituation.

Det var också så i fallet med hamnsaneringen i Oskarshamn, som var Sveriges största miljöprojekt och som blev dyrare än väntat, vilket Karin Lagerström och Johan Winsells granskning av projektet visat.

Annons

I somras avslutades hamnsaneringen och Barometern-OT:s team kunde bland annat avslöja att konflikter och hemlig spaning pågick under ytan i projektet, samt att det skedde bortanför medias insyn. Mudderverkets mullrande har nu tystnat i hamnen och det är oklart om miljömålen verkligen kommer att nås trots att 630 miljoner kronor investerats i projektet.

bild 1/28

Barometern-OT:s reportrar har under 2020 fortsatt att gräva upp nya uppgifter om Stefan Sandström och hans företag Kambua, som av experter anses vara ett ponzibedrägeri. Rasmus Jeppsson och Lotta Waghorn har under året fått kontakt med källor inifrån Kambua och med flera kunder.

Tidningen har kunnat avslöja falska bankhandlingar, brutna löften om vinstersättningar, och hur nya kunders insättningar gick direkt till gamla kunder eller till bankkontot kontrollerat av Kalmar HC, ishockeyklubben som sedan september 2017 blundade för alla varningar och valde att ta emot Sandströms sponsorpengar. Ekobrottsmyndigheten utreder Kambua och sex personer, däribland Stefan Sandström, ska vara misstänkta för delaktighet i härvan. Granskningen har nu pågått i över tre år.

Barometern-OT:s läsare har också fått ta del av fördjupande krimjournalistik, som exempelvis Lotta Waghorns kartläggning av våldet i nära relationer och männen som slår kvinnor. Kartläggningen publicerades i mitten av januari 2020 och, tillsammans med Mikael Eklunds illustrationer, synliggjorde det osynliga våldet som drabbar många kvinnor i länet.

”Det var som att det var hon som var problemet”, konstaterade en anhörig till den våldtagna flickan.
”Det var som att det var hon som var problemet”, konstaterade en anhörig till den våldtagna flickan.Foto: Mikael Eklund

Lotta Waghorn granskade dessutom i slutet av maj rättsfallet om en tonårsflicka som våldtogs av en klasskamrat. Trots att pojken dömdes för våldtäkt i både tingsrätt och hovrätt valde rektorn på den aktuella skolan att låta pojken gå kvar i klassen. Det var flickan som fick byta klass för att kunna klara av studierna. Gärningsmannens önskemål vägde tyngst efter våldtäkten, visade granskningen som avslöjade hur oskyddat ett brottsutsatt barn kan bli i dagens Sverige trots alla lagar och konventioner.

Otrygghet är något som också många äldre tyvärr får leva med i vårt samhälle. Ett av brottsoffren i år var en 73-årig kvinna i Mönsterås. En tidig morgon i april rånade tre män henne i hemmet. Det var ett hänsynslöst och synnerligen rått brott.

– Jag trodde han skulle skjuta mig, jag blev helt apatisk. Jag bara väntade på skottet, berättade hon för Samuel Slättman och Suvad Mrkonjic.

De äldres situation i samhället följdes noga under året som gick. En politiker som har fått svara på många frågor om detta är den Kalmarbördiga socialministern Lena Hallengren. I januari åkte Birgitta Hultman och Mats Holmertz till Stockholm för att följa henne under en hel dag. Då hade inte pandemin på allvar slagit till mot Sverige och det skulle dröja några veckor innan viruset började skörda liv på landets äldreboenden.

Tre män genomförde det brutala rånet mot 73-åriga Siv i Mönsterås.
Tre män genomförde det brutala rånet mot 73-åriga Siv i Mönsterås.Foto: Suvad Mrkonjic

I april vände Birgitta Hultman blicken mot det förflutna och tog läsarna med sig på en resa till 1893 då Kalmars epidemisjukhus invigdes. Där och då botades folk från sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och röda hund. Och vi fick även läsa om hur de som dog vintertid hissades upp till vinden för att kylförvaras där. Det var ett fördjupande reportage som gav perspektiv och visade hur vården förändrats i Kalmar. Epidemisjukhuset huserar i dag, knappt 130 år senare, ateljéer där livets alla beståndsdelar fångas av konstnärers penslar.

Kalmar är en stad i ständig förändring och det är något som vi satsar mycket journalistik på eftersom det är en fråga som engagerar er läsare stort. Staden bjuder idag på en hel del arkitektoniska kontraster, vilket Birgitta Hultman och Mats Holtmertz visade i ett fotoreportage om hur gammalt möter nytt på bland annat Kvarnholmen, där fastighetsbolaget Glebes (älskade och hatade) glascylinder i ena änden av Kaggensgatan numera slåss om uppmärksamheten med gamla vattentornet.

Bilden är tagen från Stagneliusskolans matsal.
Bilden är tagen från Stagneliusskolans matsal.Foto: Mats Holmertz
Annons

Att det byggs nytt är dock viktigt för det skapar flyttkedjor som öppnar upp för social rörlighet, vilket Jonatan Nilsson visade i september genom att granska effekterna efter inflyttningen i ett seniorboende i Kalmar. Annat som är viktigt är att det byggs på rätt sätt och med schyssta villkor för byggnadsarbetarna så att deras liv och hälsa inte riskeras i projekten.

Rasmus Jeppsson har under året bland annat granskat två byggnationer i Färjestaden som utmärkte sig negativt. I det första fallet drabbades flera utländska arbetare som inte fick ut sina löner på rätt sätt och i tid. Det andra fallet handlade om det kommunala fastighetsbolaget MBAB:s inkomstbringande bostadsrättsbygge, som bland annat lämnade en del att önska i fråga om arbetarnas säkerhet.

De utländska arbetarna fick ut sina löner först efter att arbetsgivaren insett att Barometern-OT hade börjat granska fallet.
De utländska arbetarna fick ut sina löner först efter att arbetsgivaren insett att Barometern-OT hade börjat granska fallet.Foto: Rasmus Jeppsson

Bakom varje ny huskropp som reses upp i länets städer och byar finns det en rad beslut tagna. Under 2020 följdes detta med ett argusöga av våra lokalreportrar, som vecka efter vecka plöjde mängder av kommunala handlingar för att ni läsare ska kunna veta varför, hur och vem beslutar om vad som rivs och byggs i länet.

I Kalmar kommun är det Emma Arenius som håller koll på besluten som leder till rivningar som den av Gröna stugan på Ängö, eller hur det gick till när ett värdefullt fiskartorp på en holme jämnades med marken av en åklagare. Med hjälp av begrepp som ”liten tillbyggnad” eller ”liten avvikelse” och med antingen tjänstemän och/eller politikers välsignelse överträder beslutsfattare och fastighetsägare plan- och bygglagen.

Emma Arenius har under 2020 granskat flera sådana komplicerade bygglovsärenden och ställt ansvariga till svars. Det är till exempel inte helt lätt att få politisk gräddfil för bygglov av idrottsanläggningar utan att det kommer till allmänhetens kännedom. Padelhallar är inte det enda som växte upp lite överallt under året som gått.

bild 1/21

I september publicerades ytterligare ett reportage som fångade vårt samhälles ständiga förändring. David Isefjord och Mikael Eklund åkte bland annat till tätorten Vena i Hultsfreds kommun för att kunna beskriva fenomenet med obemannade matbutiker som väcker nytt liv i byarna.

Något som väckte oss på redaktionen till liv var annars den fruktansvärda olyckan som ägde rum i Libanons hamn. Explosionen där fick fyra reportrar att vända blickarna mot hamnen i Kalmar. Kan det hända här?

Samuel Slättman konstaterade först att tusentals ton ammoniumnitrat förvaras på Tjärhovet och att en explosion skulle kunna skada personer upp till tusen meter bort, det vill säga alla som bor på Kvarnholmen skulle kunna drabbas.

Swedish Agro har tillstånd för att lagra flera tusen ton av det explosionsfarliga gödningsmedlet ammoniumnitrat på Tjär­hovet. Redan 2013 gjordes beräkningar på hur en explosion skulle kunna drabba hamnen, Linnéuniversitetet, Kvarnholmen och övriga Kalmar.
Swedish Agro har tillstånd för att lagra flera tusen ton av det explosionsfarliga gödningsmedlet ammoniumnitrat på Tjär­hovet. Redan 2013 gjordes beräkningar på hur en explosion skulle kunna drabba hamnen, Linnéuniversitetet, Kvarnholmen och övriga Kalmar.Foto: Mikael Eklund

Därefter kunde vi berätta om att riskanalysen som gjordes när LNU-placeringen utreddes var bristfällig. Både en helhetsbild och resonemang om ett värsta scenario saknades. Emma Arenius tog sedan sig an frågan om lämpligheten att dessutom bygga ett nytt hotell på området. Ingen bra idé, tyckte brandkåren som ju lär få hantera katastrofen om den mot all sannolikhet ändå skulle inträffa.

Kommunalrådet Johan Persson (S) var en av dem som starkast drev på Linnéuniversitetets etablering i hamnen. Han fick så klart svara på frågor om det som Lantmännens dåvarande vd kallade för ”tankevurpan av guds nåde”. Birgitta Hultman ställde ett batteri av frågor till Johan Persson och det hela slutade med att länsstyrelsen, Kalmar kommun och Swedish Agro kom fram till att det bästa nog är att minimera mellanlagringen av konstgödsel i hamnen.

Annons

I mitten av september var det halvtid i politiken och Birgitta Hultman och Mats Andersson levererade en redogörelse över hur det har gått hittills. De tog tempen på våra lokala politiker som bland annat måste förhålla sig till pandemin.

Iva-läkaren Andreas Ekman och sjuksköterskan Helena Nilsson på väg in på intensivvårdsavdelningen.
Iva-läkaren Andreas Ekman och sjuksköterskan Helena Nilsson på väg in på intensivvårdsavdelningen.

Tiotusentals länsbor är beroende av tillförlitlig och snabb information om sjukdomen. Huvudansvaret för den tunga coronabevakningen har vilat på Daniel Bogefors axlar. Dag efter dag har han sedan slutet av mars bevakat pandemin. Det har blivit många spaltmeter om coronavirusets svåra konsekvenser, men Barometern-OT har också uppmärksammat det som är positivt med vården.

Mats Andersson har under året skrivit flera reportage, som visar vilken fullgod vård som olika kliniker erbjuder. Att fortsätta rapportera om det som är normalt, det som fungerar, är inte minst centralt för balansens skull. Men Barometern-OT:s journalistik ska inte bara präglas av balans utan också av närhet.

Vi vill vara där det händer och vi träffar gärna människor överallt i länet, som har något intressant att dela med sig av. Det är vårt sätt att både visa och bekräfta verkligheten som den är. Och den är sällan svart eller vit. Verkligheten är mer allsidig och komplicerad än vad vi vid första anblicken kan uppfatta.

bild 1/19

Den fördjupande journalistiken hjälper oss att se nyanserna i nyhetsskeendet. Det är en metod för att undersöka problem från olika vinklar. Men det handlar inte alltid om att ställa makthavare till svars. Ibland är drivkraften helt enkelt vår lust att berätta något som inte är känt. Vi vet att ni läsare uppskattar det mycket när vi även lägger energi på till synes enkla frågor som ”Varifrån kommer kebabsåsen?”.

Det var frågan som fick Jonatan Bergöö i början av 2020 att ta er läsare med på en kulinarisk resa i historien om den röda och vita kebabsåsen, som uppfanns 1984 i Oskarshamn och som spred sig och blev en klassiker i Kalmar län.

Klassiska Kolberga kebab i Oskarshamn i mitten av 1980-talet. På bilden syns ägaren Ilyas Seners fru Yeter och barnen Mehtap och Safiye. FOTO: PRIVAT
Klassiska Kolberga kebab i Oskarshamn i mitten av 1980-talet. På bilden syns ägaren Ilyas Seners fru Yeter och barnen Mehtap och Safiye. FOTO: PRIVATFoto: Privat

Livet var då i januari fortfarande som vanligt. Samma månad satte vi fokus på frågor som berör helt vanliga människors vardag. Parkeringskaoset i Snurrom lyftes fram av Jonatan Bergöö som också bevakar trafikfrågor, och det blev en engagerande publicering på sociala medier. Lösningen dröjde nästan ett halvår men den kom till slut i form av en ny parkering med 202 platser.

En annan fördjupande publicering som också drog till sig mycket uppmärksamhet utanför länets gränser var David Isefjords reportage om Nybrobon Gunnar Djupe, som skänkte 25 miljoner kronor till Malmö FF. Att frisörsonen Gunnar Djupe, som bodde hela sitt liv i samma trea, var en mångmiljonär var en hemlighet och beskedet om testamentet överraskade många inom svensk fotboll och på orten.

Och på tal om fotboll så har ni säkert läst Jörgen Ströms dokument om Kalmar FF:s hela 17 säsonger i rad i högsta serien, som vi publicerade i mitten av december och som ger mycket ny kunskap även till de redan inbitna fansen.

Kalmar FF är ett kärt samtalsämne i många hem i vårt län. Vi vill med vår fördjupande journalistik gärna hjälpa er att sortera i bruset och välja samtalsämne. Att samtala med varandra skapar insikt och förlöser förändringar. Strax före jul publicerades Lotta Waghorns första del av artikelserien om ungdomars konsumtion av nätporr och hur det påverkar dem. Ett jobbigt men angeläget samtalsämne som sannolikt många läsare tog upp vid köksbordet.

I Hotell Amigos spanska bodega föddes många minnen för livet.
I Hotell Amigos spanska bodega föddes många minnen för livet.Foto: Peter Lejon
Annons

Innan 2020 var slut fick ni prata om ett annat, något trevligare ämne. Vi publicerade Peter Lejon och Frida Lindströms reportage om Hotell Amigo i Emmaboda. Hotellets spanska bodega var en mötesplats som i flera decennier lyste upp Smålands nöjesliv och där många människor från när och fjärran skapade bestående minnen i varandras sällskap.

Minnen som inte minst under pandemin varit efterlängtade och värdefulla att ha med sig. Det ville vi skulle bli det sista samtalet som vi initierade med vår fördjupande journalistik 2020. Samtalet om värdet av att mötas.

Det här är bara ett axplock av allt vi har skrivit om under förra året. Och det var möjligt tack vare er prenumeranter som ger oss medlen som i sin tur skapar tid åt oss så att vi kan fördjupa oss i olika ämnen, hur märkliga än dessa tycks vara. Ni ger oss kraft att orka vrida på frågeställningar, vända på stenar, välja obekväma vinklar.

Och det tänker vi även göra under 2021. Barometern-OT:s journalister ska fortsätta gräva oavbrutet. För att vi älskar det så klart, men framförallt för att vi vet att ni vill det och det gör skillnad. Fortsätt gärna tipsa oss! Vi nås på granskning@barometern.se. Tack för allt och god fortsättning!

Annons
Annons
Annons
Annons