Kåren tappar studenter

Från och med i juli i år är studenter inte längre skyldiga att vara med i sin högskola eller sitt universitets kår, och därmed inte heller skyldiga att betala kåravgift. Något som nu ser ut att kunna kosta studentkårerna miljontals kronor.

På Linnéuniversitetet har bara 7?100 av universitetets totala 18?700 studenter valt att betala kåravgiften för 2010.

Linnéstudenternas ordförande Lotta Eriksson tycker att det är tråkigt att så få studenter valt att vara med i kåren, men är inte förvånad.

– Kårobligatoriet skapade en negativ känsla eftersom man var tvingad att vara medlem, dessutom har studentkåren haft en tradition av att vara dåliga på att synas och förklara vad vi gör. Det är något vi jobbar på.

Enligt Lotta Eriksson skall kåren trots uteblivna kåravgifter till ett värde av lite drygt en och en halv miljon bedriva samma verksamhet som innan i alla fall i ett år, trots att man räknar med att gå back med stora summor.

På Sveriges förenade studentkårer, SFS, är man kritiska till hur regering- en har skött avskaffan- det av kårobligatoriet.

– Omställningsperioden var för kort och framför?allt så var det underfinansierat. Studentkårerna fick en tredjedel av vad undersökningarna hade rekommenderat, säger Beatrice Högå, ordförande på SFS. Hon är dessutom orolig för att kårerna kan bli beroende av ekonomiskt stöd från lärosätena i så hög grad att de inte kan granska utbildningen på ett objektivt sätt.

Även om Lotta Eriksson stämmer in i SFS kritik av hur kårobligatoriets borttagande har skötts tror hon inte att det finns någon större risk för att Linné- studenterna skulle få svårt att förhålla sig objektivt mot Linnéuniversitetet.

– Vi har en väldigt öppen dialog med universitetet i nästan alla frågor och i den dialogen ingår hur vi ska kunna vara kritiska även om vi får stöd från lärosätet, säger Lotta Eriksson.