40 öre för dyrt för spårvagn i Kalmar

Kalmar Artikeln publicerades
Kenneth Ottosson berättar denna gång i Flanören om en tid då spårvagnar kunde ha blivit verklighet i Kalmar.
Foto: Peter Hansen, tramway.dk och Barometern
Kenneth Ottosson berättar denna gång i Flanören om en tid då spårvagnar kunde ha blivit verklighet i Kalmar.

Kalmarborna tänkte klimatsmart redan för hundra år sedan. Då fanns i ett första förslag på långt gångna planer på spårvagnstrafik från Folkets park vid Södra vägen till Kavaljeren på Kvarnholmen.

Lite senare utökades sträckan till Ängö torg. Dessutom tänkte man sig spår från Norra kyrkogården till Margaretaplan på Stensö. Men trots att vagnarna tillverkades i stan så blev det för dyrt tyckte de styrande och valde i stället två busslinjer.

Innan jag fortsätter om spårtrafiken bör jag presentera mig i all korthet eftersom det tillkommit några tusen nya läsare. När Östran försvann erbjöds de Barometern i stället. Jag är tidningsmurvel sedan 20-årsåldern och har i stort sett hela tiden jobbat på denna tidning. Jag har också skrivit flera böcker om Kalmar och Oskarshamn, bland andra Flanörens bästa, Boken om Kalmar FF, 100 år med Metall i Oskarshamn, Kalmar i mannaminne och Seklets bilder, de två senare tillsammans med gode vännen, historikern och fotografen Skotte Linde. Även efter pensioneringen fortsätter jag som krönikör, en Flanör, som ser sig omkring, lyssnar, funderar och skriver om människor och miljöer, helst med historisk dimension.

En väst-östlig spårväg var tänkt att gå från i höjd med Folkets park vid Södra vägen, till Sandås, Bremerlyckan, Tullslätten, Järnvägsstationen, Larmtorget, Stortorget, Proviantgatan, Ängöbron, Sparregatan, Bjelkegatan till Ängö torg. I stans utredning ingår också en nord-sydlig spårväg från Norra kyrkogården, via Norra vägen, Esplanaden, Stensövägen ned till korsningen med Drottning Margaretas väg.

Grafik: Mikael Eklund

Det var privatpersoner som 1919 hörde sig för om de fick bygga järnvägsspår och starta trafik med vagnar som tillverkades på Kalmar Verkstad. De tänkte sig sträckan från Folkets park vid Södra vägen, Sandås, Bremerlyckan, Tullslätten, Järnvägsstationen, Larmtorget, Stortorget till Kavaljeren. Det är en sträcka på 2 500 meter.

Talesman för de tiotalet Kalmarbor som ville satsa på spårvagnstrafik var B. J. Johnsson, en person som jag inte kunnat ta reda på vem han var. Däremot framgår att den bland investerarna som kallades kassör var D. H. Eklund och bodde på Smålandsgatan 20. Övrigas namnteckningar är svåra att tyda på papper som jag välvilligt fått av Ylva Johnsson på Kalmars arkiv. En tänkbar spårvagn var 335 med 24 sittplatser. Den började dock tillverkas först 1924 på KVAB. Men det fanns flera andra alternativ av vilka några redan rullade på spår i bland annat Jönköping, Karlskrona och Norrköping.

BILDSPEL: Kalmar Verkstad och spårvagnarna

Ansökan var ordentligt underbyggd med ekonomisk kalkyl gjord av företag i Stockholm. Spåranläggningen beräknades kosta 260 000 kronor och rullande materiel 110 000. Men det var mycket mer som skulle till. Biljettpriset för enkelresa utlovades bli 15 öre första året. Kalmars styrande tackade för initiativet men gjorde klart att skulle det bli spårvagnstrafik så skulle stan stå för den, inga privata.

En ny utredning gjordes 1920 och då utgick man från att trafiken utsträcktes från Stortorget mot Kattrumpan till Proviantgatan, Ängöbron, Sparregatan, Bjelkegatan till Ängö torg. En sträcka på 3,2 kilometer. Dessutom ville man ha spår från Norra kyrkogården, Norra vägen, Esplanaden, Stensövägen ned till Margaretaplan vid korsningen med Drottnings Margaretas väg. Då blev det betydligt högre kostnad som resulterade i enkelpris på 40 öre Folkets park–Ängö torg. Det ansågs för dyrt för Kalmarborna och projektet föll. Men om båda linjerna blivit verklighet hade korsningen Södra vägen–Stensövägen blivit den viktigaste hållplatsen med byten.

Om de två tänkta spårvägarna hade blivit verklighet hade korsningen Södra vägen–Stensövägen blivit den viktigaste hållplatsen där man kunde byta.
Foto: Mats Holmertz
Om de två tänkta spårvägarna hade blivit verklighet hade korsningen Södra vägen–Stensövägen blivit den viktigaste hållplatsen där man kunde byta.

Jag kan se framför mig hur det hade påverkat området kring korsningen, någonting som troligtvis även gett andra förutsättningar för senare tiders och dagens planering av tåg- och biltrafiken där. Järnvägen hade nog redan varit nedgrävd vilket jag tror är enda lösningen för att Centralen ska kunna få vara kvar där den är. Men två busslinjer, som jag kan berätta om en annan gång, valdes i stället. Bussar var smidigare på något sätt, mer flexibla, och gav inte minst billigare resor.

De flera hundra Kalmarbor som jobbade på Kalmar Verkstad fick i många år fortsätta tillverka spårvagnar men inte för den egna stans gator. Det var dock mest större vagnar för det svenska järnvägsnätet som gjordes på KVAB. Om Kalmar hade fullföljt sina spårvägsplaner hade i ett första skede beställts sju vagnar, fem i trafik och två i reserv. Lokstallar skulle byggas mittemot Folkets park på andra sidan Södra vägen. Fem vagnar klarade 15-minuterstrafik, alltså en avgång i kvarten. Det krävde minst två mötesplatser per linje.

Ändstationer för spårvägen var Södra vägen vid Folkets park, Margaretaplan på Stensö, Ängö torg och Norra kyrkogården. Här Södra vägen vid Folkets Park.
Foto: Mats Holmertz
Ändstationer för spårvägen var Södra vägen vid Folkets park, Margaretaplan på Stensö, Ängö torg och Norra kyrkogården. Här Södra vägen vid Folkets Park.

Tror ni att vi i dag hade nöjt oss med spårvagnstrafik i stan? Jag vet bara att när jag besöker Göteborg så ingår alltid en njutningsfärd med skramlande vagn från Centralen till Mölndals Bro och tillbaka.

I kommande Flanör om två veckor ska jag försöka skriva om två nyutkomna historiska bokpärlor som borde vara kioskvältare.

Därefter, när fotbollen börjar locka, berätta om hur det är att vara KFF-gubbe sedan lite mer än 50 år. Glädje och vånda.

LÄS MER: Här hittar du fler krönikor av Flanören:

Ännu fler Flanörer hittar du här.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.