Anders Enström: Chefredaktören om tidningens uppdrag: ”Det är allvar nu”
1. Det är allvar för att våra lokala konkurrenter tvingats lägga ned
I somras gick 24-koncernen, med säte i Kalmar, i konkurs. I fem år höll bolaget ut, men till slut blev minussiffrorna för tunga att bära. 23 anställda, varav 16 journalister, blev av med jobben.
I slutet av november kom beskedet att Östra Småland /Nyheterna läggs ner. I grunden av samma skäl – de ekonomiska förlusterna blev för stora. Den här gången var det 14 journalisttjänster i Kalmar och Oskarshamn som försvann. Och två nästan hundraåriga tidningstitlar som gick i graven.
”Utan dessa konkurrenter vilar ett ännu större ansvar på Barometern-OT. Att hålla koll. Att granska. Att ge flera perspektiv.”
Främst Östra Småland/Nyheterna, men också 24-sajterna, bidrog till att fler nyheter berättades, att fler perspektiv i samhällsdebatten blev synliga.
Utan dessa konkurrenter vilar ett ännu större ansvar på Barometern-OT. Att hålla koll. Att granska. Att ge flera perspektiv. Att ta det demokratiska uppdraget på allvar.
Visst, de statligt finansierade medierna, SVT och Sveriges Radio, finns också på plats, men utan de lokala resurser som krävs för att punktmarkera länets alla kommuner på det sätt som invånarna har rätt att kräva. Här, liksom i övriga landet, är det fortfarande tidningarna som gör grovjobbet i den lokala bevakningen.
2. Det är allvar för att lokaljournalistiken i hela landet är under press
Under 2019 räddades två av Sveriges större lokaltidningskoncerner – Mittmedia i norr och Stampen i väst – i sista minuten av nya ägare. Mittmedia (Nerikes Allehanda, Vestmanlands Läns Tidning, Gefle Dagblad, Dalarnas Tidningar, Sundsvalls Tidning, Östersunds-Posten etc) köptes upp av Bonnier och norska Amedia. Stampen (Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Bohusläningen, TTELA etc) räddades av ett konsortium med norska Polaris, Schibsted, NWT och VK Media. Utan dessa båda konsolideringar hade vi sannolikt få se massnedläggningar av redaktioner, och ett stort antal kommuner helt utan journalistisk bevakning. Så illa var läget.
För några veckor sedan meddelade koncernen Hall Media att man tar bort 65 medietjänster, varav 37 redaktionella tjänster, från en redan slimmad organisation. Nästa år slutar anrika titlar som Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter och Smålands-Tidningen att komma ut som papperstidningar. Nio lokala tidningstitlar ska istället slås samman till två nya länstidningar.
Den typen av beslut tas bara av den som är riktigt pressad.
I grunden handlar det om minskade annonsintäkter. På nationell nivå har branschens reklamintäkter gått från 11,8 miljarder kronor år 2008 till 6,4 miljarder år 2018, enligt Institutet för mediestudier.
En stor del av annonspengarna går nu istället till de globala it-jättarna Google och Facebook. Som knappt skattar en krona i Sverige och därmed ges en orimlig konkurrensfördel. Där driver svenska medier på regeringen, EU och OECD för att hitta en mer rättvis skattelösning, en lösning som sannolikt måste skapas på global nivå.
3. Det är allvar för att polariseringen i världen ökar
Den som följt den pågående riksrättsprocessen i USA vet hur illa det kan gå. I ena hörnan tv-kanalen Fox News som oblygt hyllar allt Donald Trump sagt och gjort och som skamlöst förlöjligar hans kritiker. I andra hörnan CNN som fyller studion med kommentatorer som alla imponeras av vittnesmålen mot Trump, och som med samstämmig mun förklarar hur illa ute presidenten är. Syftet är så uppenbart: Att vinna publiken genom att bekräfta dess åsikter.
Enda sättet att få flera perspektiv på processen är att växla mellan kanalerna. Men även om man gör så fattas en avgörande bit: Man får aldrig höra argumenten mötas.
De ensidiga klippen sprids sedan i sociala medier med samma uppsåt: Att bekräfta en redan cementerad bild. Gärna med ytterligare uppskruvat tonläge.
Det är så polariseringen skapas och förstärks.
Och det tycks inte hjälpa att många ser faran. I fredagens tidning kunde vi läsa att 87 procent av amerikanerna säger att den politiska polariseringen hotar deras livsstil, enligt en undersökning som nyhetsbyrån AP och institutet Norc gjort.
”Att bidra till minskad polarisering kan vara Barometern-OT:s enskilt viktigaste uppgift under 2020 och åren som följer.”
Så långt har det inte gått i Sverige än, men vi ser tydliga tendenser, exempelvis i debatterna kring klimat och migration.
Ett motmedel är journalistik som är mindre svartvit, som ger flera perspektiv och som låter båda sidor komma till tals – med sina bästa argument. En journalistik som gör att publiken – läsare eller tittare – inte behöver växla mellan kanalerna för att få hela bilden.
Att bidra till minskad polarisering kan vara Barometern-OT:s enskilt viktigaste uppgift under 2020 och åren som följer.
4. Men det finns hopp – tack vare er prenumeranter
Barometern-OT:s position är fortfarande stark. Stiftelseägda Gota Media – som äger Barometern-OT – har skött både det publicistiska uppdraget och ekonomin bättre än många av de tidigare nämnda koncernerna.
Dessutom har vi Sveriges mest lojala prenumeranter. Under de senaste tio åren har Barometern-OT lyckats behålla en större andel av prenumeranterna än alla andra större landsortstidningar i Sverige. Det är vi ödmjukt tacksamma för!
Därför finns Barometern-OT fortfarande på plats med bemannade redaktioner i tio kommuner. Ingen tidning i Sverige har fler.
”Den granskande journalistiken kommer även 2020 att vara högt prioriterad. Ta det som ett nyårslöfte.”
Och vi har fortfarande resurser att ägna oss åt granskande journalistik. Under 2019 inrättade vi en särskild grävande redaktion för att ytterligare vässa metodik och kvalitet. Den granskande journalistiken kommer även 2020 att vara högt prioriterad. Ta det som ett nyårslöfte.
En sak till om nästa år. Då kommer vi också att förnya designen och läsupplevelsen på vår sajt. Den som är observant har redan upptäckt att vissa sektioner på webbsidan har ett fått ett nytt utseende. Den resan fortsätter under året, och någon gång framåt sommaren hoppas vi att hela sajten ska ha den nya designen. Målet är att göra läsningen enklare, effektivare och mer lustfylld.
När sajten fått sin nya dräkt kommer också papperstidningen att byta utseende. Så att typsnitt, färger och identitet i de olika kanalerna hänger ihop. Men lugn: Du kommer att känna igen din tidning. Och jag kan redan nu lova att vi inte byter typsnitt på texten i artiklarna.
För vi vill ju inte bryta era vanor i onödan. Tvärtom är vår största önskan inför det nya året att ni ska fortsätta läsa och prenumerera på Barometern-OT. Ytterst är det era val som avgör vilka resurser som kommer att finnas för den oberoende journalistiken i Torsås, Emmaboda, Nybro, Mörbylånga, Borgholm, Kalmar, Mönsterås, Högsby, Oskarshamn och Hultsfred.
Naturligtvis drömmer vi om att alla ska gilla allt vi gör varje dag, men vet också att det är en utopi. Och har ni synpunkter eller tips – tveka inte att höra av er.
Vi kan inte lova att genomföra allt ni önskar, men vi kan lova att vi lyssnar.
Till sist: Ett riktigt Gott Nytt År!
